Vad är svenska kronor? (Och varifrån kommer de?)

Det korta svaret på detta är Skuld. Idag är alla pengar i huvudsak skuldebrev – ett bevis på skuld.

Detta står i bjärt kontrast till hur de flesta normalt sett ser på pengar. Den gängse synen är att pengar är något fysiskt man kan greppa - något som har ett värde i sig självt. Idag har våra fysiska kontanter inget bruksvärde (som tex guld eller silver) utan är endast en symbol. De har ett värde eftersom vi vet att alla accepterar dem. I slutändan är dessa de enda pengar som staten accepterar vid betalning av skatt. De är pengar som har fått ett värde genom lag. Idag är dock användandet av fysiska pengar – kontanter, eller sedlar – mycket begränsat. Korthanteringen är, i synnerhet i Sverige, väldigt stor. Sedlar och mynt utgör endast ca 3% av den totala penningmängden.

Men vad är det då vi betalar med när vi drar vårt kort i affären? Vad är det för siffror som vi ser på vårt kontoutdrag? Är det inte pengar? Jo, det är pengar. Pengar i form av skuld.

Vem är då skyldig vad?

I Sverige betalar vi som bekant med svenska kronor, eller SEK. Det är rikets valuta. Men siffrorna på ditt bankkonto, det som du betalar med i affären, är inte svenska kronor i sig utan en skuld på svenska kronor. Siffrorna i din bankbok (eller din internetbank) talar om hur mycket svenska kronor som banken är skyldig Dig. Du kan alltså begära betalning i svenska kronor – kontanter – och banken är skyldig att ge dig motsvarande belopp i form av papperspengar. När vi dagligen betalar med vårt bankkort i mataffären, på lunchrestaurangen, eller vid bensinmacken betalar vi alltså med en skuld.

Men är det verkligen svenska kronor vi betalar med? Egentligen inte. Vi betalar med en skuld på svenska kronor. Ett löfte att om den som innehar kontobalansen (som utgör skuldlöftet) begär att få svenska kronor utbetalda, så skall personen i fråga få det (vid anmodan, som det heter). I vår vardag tänker vi sällan på detta faktum, utan ser dessa löften, eller skulder, som pengar. Och faktum är att det är pengar, i den mening att det är ett bytesmedium som accepteras av i princip samtliga. Faktum är att det oftast är både enklare och säkrare att betala med löften om kontanter (som vi gör vid kort-transaktioner) än med faktiska kontanter.

”Bankboks-pengar” är löften om betalning i svenska kronor, CASH (!). Kan då bankerna hålla löftet om alla bestämde sig för att få löftet infriat? Jag menar, löften är ju till för att hållas. Eller?

Fel! De här löftena är falska. Som jag tidigare skrev är endast ca. 3% av penningmängden kontanter. Det är med andra ord omöjligt för bankerna att infria ens en bråkdel av löftena om betalning i svenska kronor – kontanter.

Som jag sa tidigare: Det är alltså inte svenska kronor i sig som du betalar med när du drar ditt kort. Det är endast ett löfte om betalning i svenska kronor!

Så vad är svenska kronor? Svenska kronor kan i enkelhet beskrivas som två saker.

• Kontanter: Papperspengar som vi kan få ut på begäran från bankkontoret eller ur närmaste bankomat.
• Bankernas reservkonto: Kontobalanser som bankerna har på riksbanken. Dessa kan sägas vara ”digitala kontanter”.

Papperskontanterna används till att göra upp skulder direkt individer emellan i svenska kronor.

Riksbankens digitala kontanter använder bankerna till att göra upp skulder emellan varandra via elektroniska överföringar.

Bankerna kan alltså gör upp skulder mellan varandra direkt i svenska kronor - elektroniskt.

Detta är något som är omöjligt för individer.

Vi kommer få anledning till att återkomma till detta och hur det fungerar i större detalj framöver.

För att förtydliga:

Med svenska kronor menar jag alltså pengar som har skapats av staten. Dvs. fysiska kontanter och de digitala pengar som finns på centralbankernas reservkonton.

Resten, 97% av penningmängden, är endast löften om betalning i svenska kronor. Detta är alltså ”kreditpengar”. Siffror på ett bankkonto, helt enkelt. Dessa är ”denominerade” i Svenska kronor men de ÄR INTE svenska kronor, lika lite som en liter mjölk i matbutiken är svenska kronor. Precis som kreditpengarna (siffrorna på ditt bankonto) är mjölken endast denominerad, eller prissatt i svenska kronor. Den är värd X antal svenska kronor.

Det är viktigt att förstå denna skillnad mellan svenska kronor skapade av staten och digitala kreditpengar skapade av bankerna.

Jag kommer i framtida inlägg, förutom att beskriva systemet i ännu större detalj, även redogöra för varför systemet är odemokratiskt och vad som kan göras för att demokratisera det.

Häng med i sökandet efter svaret på frågan: Vad är pengar?!

//Brunskog