måndag 24 september 2012

Vad är pengar?

Jag tänkte med den här bloggen försöka mig på den inte helt enkla uppgiften att reda ut begreppet: Vad är pengar?

Det kanske är ett väl tungt åtagande, men det känns nödvändigt att reda ut begreppet. Det flesta verkar nämligen inte ha en aning om vad pengar är. Det är bara något som de använder. Mer exakt kanske man skulle kunna säga att pengarna använder dem.

Pengar är i skärningspunkten i nästan varje aspekt av vårt moderna samhälle. De flesta av oss tar det monetära systemet för givet. Jag skulle dock vilja påstå att det har en djupgående och till stor del missförstådd roll i våra liv. Pengar är till stor del själva livsnerven i ekonomin, detta till trots verkar det vara någonting som vi alla tar för givet. Politiker, media, ja till och med ekonomer utelämnar ofta helt pengar ur ekvationen när det gäller hur vi ska får vårt samhälle att fungera på bästa sätt. Med detta menar jag alltså att de utelämnar pengars funktion, dvs. hur penningsystemet ska eller bör fungera. Självklart talar de ofta om pengar i betydelsen hur vi ska fördela samhällets resurser, dvs. hur mycket eller lite pengar vissa samhällsfunktioner, tex. skola, vård omsorg, infrastruktur, m.m. ska tilldelas. Hur mycket skatt som ska tas ut på olika verksamheter i samhället, som t.ex. företagande, eller olika varor som tex. olja (bensin, diesel) och hur stort det totala skattetrycket bör vara. Detta är något som också diskuteras frekvent.

Så, de diskuterar ju pengar, eller? Fel! Detta som jag beskrev här ovan är inte en diskussion om pengar i sin egentliga mening utan en diskussion om resurser och dess fördelning. Diskussion om pengars natur, vad pengar är, och dess funktion som bytesmedel diskuteras sällan eller alldrig. Ej heller anser jag det finnas någon helt tillförlitlig information kring hur penningsystemet är uppbyggt och fungerar. Det finns olika teorier om vad pengar är, hur penningsystemet fungerar, och hur pengar skapas men det finns, enligt mig, ingen övergripande och tillförlitlig förklaring.

Det finns t.ex. inga tveksamheter kring hur en bilmotor fungerar. Detta är väl dokumenterat. Bilmotorer har funnits i över hundra år och dess funktion är väl dokumenterad och kan förklaras av ingenjörer som konstruerar dem. Fysiker kan också i detalj, med hjälp av avancerade matematiska beräkningar, förklara varför en bilmotor fungerar - vad det är för fysikaliska processer som verkar när bilmotorn går, hur mycket energi den kräver, hur man kan optimera den, etc. Till detta finns det ingen motsvarighet inom ekonomi eller "penningsystemsteori". Detta är förvisso inte så konstigt. Ekonomi är ett samhällsvetenskapligt ämne och är som sådant ingen exakt vetenskap. Ekonomin är en dynamisk och föränderlig process som inte kan beskrivas med några exakta teorier. Den förändrar sig över tiden och den är starkt influerad av ett antal variabler i samhället, så som landskap, kultur, religion, energi, demografi, klimat, naturesurser m.m. Det är därför oerhört svårt att förutspå dess skeenden. Det är dock inte omöjligt. För att kunna se in i den ekonomiska framtiden bör man således verka så tvärvetenskapligt som möjligt och försöka se på ett antal variabler samtidigt. Ekonomi, energi, miljö, teknik och kultur är alla saker som påverkar varandra och man kan därför inte se ekonomi som en vetenskap som verkar frånskilt från t.ex. naturlagar eller naturresurser. Detta är något som de neoklassiska ekonomerna enligt mig inte har förståt.

När diskussionen om penningsystemet kommer i upp i olika sammanhang brukar den antingen bli intressant och livlig, lågmäld och tyst, eller så blir det en antagonistisk stämning. Det sistnämnda verkar bitvis ha varit det som har dominerat delar av nätet (bloggosfären) senaste tiden. Vissa har tagit sig an det svåra ämnet att förklara hur penningsystemet fungerar och har enligt mig gjort så på ett detaljerat och bra sätt. När det kommer till idéer kring lösningar på problemet går åsikterna klart isär. Här är det, enligt min mening, lite svart eller vitt. I enkelhet skulle man kunna säga att diskussionen är uppdelad mellan de som har en "frihetlig" inställning till penningsystemet, dvs. de som ser pengar som vilken annan vara som helst och således vill att det skall vara marknaden som bestämmer vad som är pengar (att marknaden bestämmer är för dessa människor ofta lika med guld), och de som anser att staten skall ge ut pengar, genom att skuldfritt skapa dessa och sedan spendera dem ut i samhället genom olika centralt planerade projekt, t.ex. infrastruktur. Här emellan finns det en mängd andra lösningar och teorier på vad pengar är och hur de bör skapas.

När man börjar intressera sig för penningsystemet och läsa om det är kanske det första som slår en det till synes ganska extravaganta påståendet att pengar skapas ur tomma intet av banker. Det klassiska sättet att se på pengar och bankverksamhet är att staten skapar pengarna genom så kallat "statligt dekret". Genom lag skapas alltså pengarna och de får ett värde eftersom staten endast accepterar dessa pengar som betalning för skatt. Således cirkulerar dessa pengar i samhället och används vid handel mellan individer och företag. Kanske tjänar någon eller några individer och företag mer än vad de gör av med i löpande omkostnader och således vill de spara undan sina pengar. Men vart ska de förvara sina kontanter? I madrassen? Nej, de flesta skulle nog vilja förvara dem inlåsta på något säkert ställe. Varför inte förvara pengarna hos en bank där dina pengar är säkra och där du dessutom får några procents ränta? Varför får du ränta då? Jo, för att banken lånar ut dina pengar till en låntagare (gäldenär) och begär av gäldenären (låntagaren) en liten avgift - ränta - för detta besvär. Denna ränta, som banken begär ifrån gäldenären, är högre än den som de betalar till dig (spararen). Mellanskillnaden som blir, det så kallade räntenettot, är det som banken tjänar pengar på.

Detta är bankverksamhet enligt den neoklassiska ekonomiska modellen. Banken är här endast en intermediär - en mellanhand - som kanaliserar pengar från den som inte behöver dem just nu - spararen - till den som vill ha pengar nu och inte har tid eller möjlighet att själv spara ihop - låntagaren.
Är denna modell hela sanningen? Enligt mig är det långt ifrån hela sanningen. Pengarna skapas i banksystemet direkt i samband med utlåningen. Men jag återkommer till detta i framtida inlägg.

Jag har även upplevt att det, bland de som försöker diskutera penningsystemet, ofta uppstår till synes meningslösa diskussioner om vad som är pengar och vad som inte är pengar. Utan att just nu gå in i detalj på vad jag menar så tycker jag att detta är något som är fullständigt kontraproduktivt och det är således min avsikt att på denna blogg försöka reda ut detta. I korthet kan man säga att pengar är en social överenskommelse. Som sådan kan den vara ett medium som man kan handla med över stora områden - internationellt - eller som man endast kan handla med yttersta lokalt. Kanske endast i en by med 30 personer. Pengar kan vara många olika saker. Idag lever vi dock under ett kreditpenningsystem. Pengarna har alltså inget faktiskt bruksvärde. Pengar är idag istället till största del krediter, alltså siffror, som anger hur mycket varor och tjänster som du har "rätt till" ute i ekonomin. Enkelt sammanfattat kan man säga att dessa siffror är: "Fordringar på din ekonomiska output". De anger hur mycket du har producerat i form av varor och tjänster och således hur mycket du har "rätt att få tillbaka". Detta är ett system som jag tror att vi kommer att fortsätta ha under en lång tid framöver. Frågan är bara VEM som ska ha kontroll över detta system. Ska det vara privata konglomerat som inte går att styra genom demokratisk påverkan? (Detta är enligt min mening vad bankerna är idag.) Eller ska det vara folket som så lokalt och demokratiskt som möjligt, har kontroll över kreditsystemet, alltså pengarna? Bankerna är idag privata företag som har kontroll över penningsystemet på ett odemokratiskt sätt. De är också skyddade av staten i en högst ohelig allians, genom olika insättningsgarantier, löften om penninginjektioner mm. Detta är naturligtvis inte demokratiskt utan högst odemokratiskt. När jag talar om demokratiskt styre och insyn i penningsystemet talar jag alltså om riktigt demokrati och inte det sken-demokratiska system som vi har idag. Demokrati kommer från grekiskans demos, folket, och kratein, styre, alltså: Folkstyre. Jag tycker det är ytterst tveksamt om man kan påstå att vi har folkstyre i dagens samhälle. Inte ens i Sverige. I synnerhet inte när penningsystemet är utformat så som det är. Detta är något som jag också ämnar återkomma till i framtida inlägg.

Vi går mot ett samhälle med allt mindre resurser och således också förutsättningar för att upprätthålla vår västerländska livsstil. En utav människans största tillkortakommanden är vår oförmåga att förstå den exponentiella funktionen. Våra hjärnor är anpassade att endast se linjära flöden och inte exponentiella, och vi förstår således inte att vårt levnadssätt är ohållbart. Idag är hela vårt samhällssystem anpassat för ekonomisk tillväxt. Får inte samhället ständig ekonomisk tillväxt så kollapsar det. Men ständig tillväxt i en värld med ändliga resurser är en omöjlighet. Ändå är både vårt politiska system, och vårt penningsystem, beroende av detta för att inte kollapsa. Inte bra!
Jag kommer således även väva in resursfrågor, såsom exempelvis oljetoppen, eller "peak oil", i mina inlägg här på vad-är-pengar-bloggen. Jag menar på att det är lika omöjligt att föra en seriös diskussion om penningsystemet, utan att diskutera energi och miljö, som det är att föra en seriös diskussion om energi och miljö, utan att diskutera penningsystemet. Det är de klart viktigaste samhällsfrågorna och det är en förutsättning för samhällets fortlevnad att dessa frågor reds ut.

Om man ska sammanfatta lite kort kan man säga att bloggen, Vad är pengar? kommer att handla om Ekonomi, Energi och Miljö, med ett fokus på penningsystemet, hur det fungerar och hur det påverkar variablerna energi och miljö.




Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...