tisdag 23 oktober 2012

Räntenettot och bolån

DN.se skriver om att bankerna tjänar storkovan på de lån som många svenskar har hos dem. I synerhet rör det sig naturligtvis om bolån - lån till lägenheter, som inte sällan kostar miljontals kronor över vad som torde vara ett rimligt marknadsvärde. Innerstad, huvudstad och bostadsbrist inräknat. Som om det vore någon nyhet att bankerna tjänar pengar på sina bolån.

Som vanligt upprepas i artikeln det tveksamma begreppet "räntenettot" som ett mantra. Om och om igen.

Räntenettot är alltså det banken sägs tjäna på skillnaden mellan in och utlåningen. Alltså att banken lånar in pengar, genom att du väljer att ha dina "sparpengar" på banken, och sedan lånar ut dessa pengar som du inte använder till folk som behöver dem bättre. Som tack för att du har dina pengar hos banken får du en halvtaskig ränta (som oftats knappt kompenserar för inflationen). Denna ränta sägs komma från räntebetalningarna från låntagarna på andra sidan.

Skillnaden mellan vad en bank tar in i ränta på utlånade pengar och vad banken betalar kunderna i form av sparränta är alltså räntenettot och det är alltså, enligt artikeln, detta som bankerna tjänar så mycket pengar på.

Detta sätt att beskriva bankverksamhet är något som vidmakthåller uppfattningen om att banker endast är "intermediärer". Att det enda de gör är att hitta människor som har ett överskott av pengar, och som därför inte behöver dem just nu, och parar ihop dem med människor som har ett underskott av pengar - människor som behöver låna. De "lånar in" pengar, som de ger ränta på, och "lånar ut" pengar, som de tar ränta på. Mellanskillnaden - det som blir över - behåller dem. Och det verkar ju rimligt, eller hur? De är helt enkelt en marknadsplats där de som eftefrågar pengar och de som har pengar kan mötas.

Detta är dock ett tveksamt sätt att förklara det hela. Jag låter detta nedanstående klipp med nationalekonomen Richard Werner (som även är försett med svensk text) förklara hur det egentligen ligger till.


OBS! Du kan behöva trycka på "Choose language" för att få ingång undertexterna. Det står "English" men det blir ändå svenska undertexter.

Synen på att banken endast är en "intermediär", eller mellanhand, härstammar från den tid då vi hade ett mera utpräglat kontantsamhälle än idag. En tid då pengar var guld eller åtminstonde kvitton uppbackade av guld och som folk ville förvara på ett säkert ställe. Då fanns det även lånebanker som lånade ut pengar på riktigt. På dessa banker kunde man sätta in pengar (guld) som man inte behövde på, låt oss säga 5 år, och sedan lånade banken ut dessa pengar till en kund som ville ha pengar men inte hade haft tid att spara ihop dem. Då tjänade banken pengar på räntenettot. Det fanns även depositionsbanker där du endast låste in dina pengar till förvaring. Idag kan du inte låsa in dina SEK till förvaring. Det är sedan ca. 1 år tillbaka förbjudet att ha kontanter i bankfack. Dessutom är det i det närmaste förbjudet att ta ut några större summor kontanter från ditt bankkonto. Så det är knappast något rimligt allternativ att ta ut 100 000 kr och lägga dem i ditt bankfack om du skulle vilja undvika att banken "lånar ut" dem.

Nej, inget av detta ovanstående är idag sant. Idag handlar vi med kreditpengar, dvs. skulder på svenska kronor som cirkulerar som pengar. Vi har inget annat alternativ än att "förvara våra pengar på banken".

Betänk bara det faktum att bankens egna "skuldkrediter" skattas högre än statens egna valuta - kronor - som man i allt större utsträckning försöker ta bort. Dvs. det vi tror att vi handlar med när vi drar vårt kort.

En som uppmärksammat detta med bankernas marginaler är Andreas Håkanson. Hans utalande var med i en artikel på e24.se som jag nu dock inte hittar annat än här (e24.se finns inte längre): http://www.dagensps.se/artiklar/2010/03/04/18966020/index.xml

Han skriver:

“Bankerna hävdar ofta att deras lönsamhet på bolånen är låg eftersom marginalerna är små jämfört med utlandet. Men Andreas Håkansson tycker att bankernas lönsamhet på bolånen ska jämföras med hur mycket eget kapital som krävs.

Handelsbanken tjänar exempelvis runt 3 miljarder kronor om året på sin bolåneportfölj på 449 miljarder kronor (med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader). Det kan jämföras med de 2,4 miljarder kronor man behöver hålla i eget riskkapital för att backa upp utlåningen. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

–Bankerna tjänar extrema pengar på det här. Man kan fråga sig varför de inte sänker räntan på bolånen om nu utlåningen är så riskfri, säger Andreas Håkansson."

Så enligt analysen här ovan kan man alltså utläsa att bankerna har lånat ut 449 miljarder kronor. För den oinsatte, dvs den som inte förstår vad som är svenska kronor och vad som är en skuld på svenska kronor - bankkredit - så kan det här ovan framstå som att bankerna har lånat 449 miljarder kronor (som de hade i sitt valv?) och på detta tjänar de futtiga 3 miljarder.

Så de tjänar alltså: 3/449 = 0,0066

0,0066 = 0.66%

Detta blir precis som Andreas Håkanson säger här ovan (inom parentesen): "med en marginal på 0,65 procent och före avdrag för kostnader".

Ingen jättstor vinst där. I synerhet inte med tanke på risken som banken tar genom att ha 449 miljarder utlånat! Men vad har de egentligen satsat i svenska kronor, dvs. eget kapital insatt hos riksbanken? Som vi ser i Andreas Håkanssons citat har de satsat 2.4 miljarder i eget kapital. Eget kapital är upparbetade vinster samt det som aktiägarna i banken har satsat.

Den "futtiga" marginalen bör, precis som Andreas Håkasson säger, jämföras med hur mycket eget kapital banken har satsat. I det här fallet 2,4 miljarder.

I klartext: På 2,4 miljarder i satsade pengar tjänar alltså banken 3 miljarder. Avkastningen på eget kapital blir alltså mycket hög.

Att de sedan tjänar de mesta av sina pengar på att "låna ut" pengar till boende (denna extremt produktiva syssla att bo någonstans) är i sig sjukt. Vansinnespriser på lägenheter skapar inte innovation och välfärd. Det är produktivt arbete och företagande som skapar detta och det är naturligtvis hit krediterna borde leta sig. Men nu är miljarder isället fastlåsta i ett rum och kök (eller kanske bara kokvrå).

Men, folk verkar ju skitnöjda med att betala 135 000 kr per kvadratmeter så jag antar att allt är frid och fröjd. Kul för dem!

Varför? Varför? Varför?



1 kommentar:

  1. Startar du ett företag idag med kapitalet 50 000 så kommer det om 50 år också att se ut som att du har 100% på satsat kapital i årlig avkastning. Det kallas att återinvestera vinster. Tydligen ett begrepp du nog inte förstår dig på.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...