måndag 8 april 2013

Bitcoin inte som guld och silver

Det talas om Bitcoin - den decentralsierade kryptovalutan - överallt just nu. Priset har stigit vansinnigt mycket de senaste månaderna och är i skrivande stund uppe på 180 dollar per bitcoin. Dock fluktuerar priset väldigt mycket men trenden har varit uppåt. Trots skrik om en bubbla som kommer att krasha vilken dag som helst så har bitcoin fortsatt att bryta sig igenom nya prisnivåer. Det är naturligtvis inte helt bra att någonting som ska funka som en valuta - ett bytesmedel - mångdubblats i pris på ett par månader. Detta minskar naturligtvis cirkulationen av valutan kraftigt. Uppskattningsvis befinner sig de flesta bitcoins i ett flertal "wallets", utspridda på datorer över världen och cirkulerar alltså inte runt som pengar. De "smörjer" alltså i dagsläget inte ekonomin särskilt bra.

Bitcoins egenskaper liknar guldets egenskaper väldigt mycket. De finns i en begränsad förutsägbar mängd och de är delbara ner till oändlighet. Huruvida de över någon längre sikt är värdebevarande återstår förstås att se. Trots dessa uppenbara likheter har det varit svårt för många förespråkare av "hårdvaluta" (guld, silver) att acceptera bitcoin. Man får höra saker som att det bara är en "fiat-valuta", att de inte har något "inneboende" värde osv. Alla de här saker är naturligtvis trams och idioti. Folk som gör dessa uttalanden har förstås ingen aning om hur varken värden uppstår eller vad "fiat" betyder.

Oftast är det folk från den vulgo-libertarianska kyrkan som tillber guld som den heliga gralen. Resonemanget går ungefär: "Guld är alltid pengar eftersom pengar alltid är guld. Om guld inte är pengar beror det på att staten har hindrat den fria marknaden och om den perfekta fria marknaden bara fick fritt spelrum så skulle guld vara pengar. Punkt." Argumenten brukar vara att mängden guld inte spelar någon roll eftersom guld kan, till skillnad från t.ex. diamanter, i teorin delas ner till atomnivå.
Argumentet brukar annars vara att vi inte skulle kunna gå tillbaka till en guldstandard eftersom det idag finns för lite guld. Guldbaggarna brukar dock bemöta detta argument med att hävda att det med modern teknik skulle kunna räcka med några gram guld för hela världens befolkning. Man skulle kunna låsa in ett guldmynt i ett valv och sedan ge alla i hela världen ett kontokort. Man tar sedan och på pappret delar upp guldet i låt oss säga 6 miljarder bitar. Alla får alltså varsin bit på sitt konto. När man sedan handlar i affären med sitt "guldkort" flyttas endast ägandeskapet av ens mikroskopiska guldklimpar från ett konto till ett annat.

För den som är någorlunda normalbegåvad framstår ovanstående exempel naturligtvis som absurt. Vart ska guldmyntet låsas in? Vem ska vakta det? Nu inser nog till och med guldbaggarna innerst inne att detta bara är ett teoretiskt exempel som ska visa på styrkan i att använda guld som pengar, och hur bra den fina egenskapen, att guld kan delas i ett närmast oändlig antal delar, kan användas i ett modernt samhälle. Problemet är att exemplet visar ingeting annat än hur insnärjda guldbaggarna är i sina egna ideologiska marionettsnören som är fästa i deras synapser. Det är lite som att se på gamla bilder från 1800-talet på folk som försökte bygga evighetsmaskiner och blev galna i processsen. De försökte koppla kraftöverföringar kors och tvärs, omedvetna om de oundvikliga förluster som sker vid alla typer av kraftöverföringar, t.ex. i form av friktionsvärme. Världen kan ibland te sig som väldigt avancerad, men den är ibland enklare än vad man tror. Om man nu förespråkar de egenskaper hos pengar som guldbaggarna gör torde man vara betydligt mer intresserad av bitcoin-tekniken. Bitcoins kan nämligen delas ner till en hundra miljonte del (alltså 1/1 000 000) och du kan fortfarande ta den i fullständig besittning. Rimligtvis utan någon större väntetid och utan att den blåser bort i vinden.

Guld brukar framhållas som en decentraliserad valuta i händerna på "folket". Problemet med guld idag är att det mesta finns hos en förhållandevis lite andel rika människor. Jag har sett uppskattningar på att det idag endast finns ca. en tredjedels uns (eng. ounce 31.1 gram) av investeringsguld (eng. investment grade) tillgängligt för varje person i världen. Detta räknar förvisso inte med allt smyckesguld och övriga numismatiska samlarmynt, men det ger oss ändå en fingervisning om hur lite det faktiskt rör sig om. Att låsa in sitt fysiska guld i ett valv och lagerhålla det kräver sträng bevakning. Att därefter kunna spendera det digitalt kräver avancerad teknik och ständiga revisioner för att säkerställa att mängden guld i valvet stämmer överens med mängden guld på pappret och på kontot. Hur kan du vara säker på att den mängd guld som finns på pappret finns i valvet? Kanske uppstår samma problem som på cypern? Eller är det så att det faktiskt inte behövs något guld i valvet utan att guldet endast funkar som en beräkningsenhet.

Den kryptografiska tekniken som bitcoin bygger på kräver ingen lagerhållning som sådan. Du kan när som helst ta dina bitcoin i besittning och därmed undvika tredjepartsrisk.

Däremot finns det andra missuppfattningar om bitcoin som att bicoinsystemet aldrig skulle kunna användas för fraktionella reserver vilket inte är sant. När värdet av bitcoin ökar kommer folk som innehar stora summor att vilja lagra dem säkert nånstans. En slags bank helt enkelt.

Bloggaren Flute skrev häromdagen ett inlägg om bitcoin där han påpekade att om internetuppkopplingen fallerar så funkar inte bitcoin. Nej, de är ju sant. Dock funkar inte det vanliga banksystemet heller då eftersom det till stor del använder samma internet som vi gör till vardags.

Han länkar även till en förvirrad artikel från bloggen Zero Hedge som förvisso ger en del goda insikter i hur bitcoin funkar men som i slutet av artikeln snurrar in sig i de tidigare nämnda marionett-snörena.

Bl.a. sägs det vara ett problem att bitcoin kräver avancerad teknik som t.ex. en smartphone för att kunna  accepteras som betalningsmedel hos t.ex. en vanlig frisörsalong.

Citat:

"Bitcoins can do the job already for internet-based impersonalized purchases, because the marginal cost of the exchange technology they go along with is already almost zero for those who possess it. However, the transposition of that technology in the physical world of common face-to-face shopping (getting a haircut, buying a sandwich, or purchasing vegetables at the local grocery shop) would imply extra costs. True, these costs would decrease progressively as portable smartphones with permanent internet access become more widely used, not only by buyers, but also by sellers. The key point, however, is that bitcoins could become a generalized medium of exchange only through the accessory use of other, specific and physical, goods in an economy that has reached a very high level of technological development. This is a tremendous disadvantage, for at least two reasons. First, at any given moment, the level of technological development is not uniform for all individuals within the same (national) economy. While some have access to the latest technology in a given field of activity, others prefer to stick to older versions. This is definitely due to the cost of replacing existing capital goods, but also to individual preferences, and sometimes to personal wealth. Consequently, bitcoins could become money only at the point when the technology that embodies them becomes commonly used. We are not there yet."

Ovanstående artikelcitat antar att för att något ska bli pengar som måste det kunna köpa alla tillgängliga varor och tjänster i ett samhälle. Detta är naturligtvis inte sant. Tanken med pengar som uppstår spontant, och inte via ett statligt dekret, är att de frivilligt ska kunna refuseras eller till och med accepteras mot ett lägre pris än vad som marknaden i övrigt stipulerar. En frisörsalong kan frivilligt välja att ta emot hela, eller varför inte halva betalningen i bitcoin. Bara för att inte alla har smartphones, vilket är ett enkelt sätt att betala med bitcoin, så betyder det inte att bitcoin inte kan funka som pengar. Tvärtom är det bra om vi får en större flora av pengar i samhället. Det är, som jag tidigare skrivit upprepade gånger, monokulturerna i samhället som ligger till grund för en stor del av problemen vi ser i samhället idag. Inom finans såväl som i jordbruk, med milsvida åkrar som bara odlar en sorts gröda, och bara en sorts pengar. Dessutom kan bitcoin innebära stora kostnadsbesparingar för branscher som säljer varor med extremt låg marginal. Där kan transaktionskonstnaderna via konto och kort ibland utgöra en väldigt stor del. Den extremt lilla transaktionskostnaden för att överföra bitcoins kan innebära vinstökningar på upp till 50%. Och detta genom att bara använda sin dator (som man redan har) eller genom att ladda ner en app till sin smartphone, som i alla fall väldigt många i västvärlden redan har.

I slutet av Zero hedge-artikeln går författaren in in något slags resonnemang om att guld och silver ändå alltid är bäst. Snick snack!


 

8 kommentarer:

  1. Jag får intrycket av att du vet vad som är bäst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte alls, jag vet långt ifrån allt. Däremot hoppas jag kunna vara bra på att skapa diskussion om dessa frågor, och ibland kanske jag gör detta med hjälp av provokation. Har du något att anmärka på så är du välkommen. Jag får intrycket att du dock inte vet någonting. Kanske har jag fel.

      Radera
  2. Bitcoin löser ett problem som finns idag, guld och silver är väl främst ett skydd mot en framtida händelse tex inflation eller systemcrash.

    Bitcoin finns också som fysiska mynt och sedlar för den som är intresserad av det, dock är ju motparten och dess försäkran oklar i dessa fall, precis som vanliga mynt ( man kan ju råka ut för förfalskningar )

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt! Guld och silver kan ha sin roll som värdebevarare men de är, enligt mig, inte pengar i bemärkelsen bytesmedium. I den bemärkelsen är bitcoin mycket mer pengar än vad guld och silver är. Ang kontanta bitcoin skrev jag lite om det här: http://vad-ar-pengar.blogspot.se/2013/01/wordpress-accepterar-bitcoin-om-bitcoin.html En valuta helt enkelt. Jag har med egna ögon sett folk betala för hamburgare och öl http://vad-ar-pengar.blogspot.se/2013/04/bitcoin-night-at-room-77.html . I Berlin nu i torsdags. Smidigt med sin smarthpone. Scannar bara av en qr-kod som de har på en surfplatta och sedan är transaktionen mer eller mindre klar. Ska försöka komma med en lite mer utförlig rapport om det snarast.

      Radera
  3. Håller med dig helt om potentialen med Bitcoins för miktobetalningar på nätet.

    Vilken tidning är först med att erbjuda läsning av artiklar för t.ex. 0.00001 btc!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Tidningarna är desperata då deras mediamonopol är hotat. De försöker med grepp som DN-plus (tror jag det heter) där allt fler av de mer kvalitativa artiklarna är inlåsta. Dock är jag tveksam till hur många som faktiskt löser en månadsprenumeration. Enkla och snabba betalningar med en teknik som bitcoin är dock en vettig idé. Skulle lätt kunna betala några milli-bitcoin för en bra artikel av tex. Maciej Zaremba som skrev om den fallerade svenska sjukvården i artikeln Vad var det som dödade Herr B?. Denna artikel är gratis men många av hans andra artiklar måste man betala för. Skulle gärna betala per styck för artikel om man fick en liten "teaser" på några rader. Men som sagt det måste gå lätt och snabbt. Kort är för omständigt. Kanske kan bitcoin bli det "cash-kort" som bankerna misslyckades med på 90-talet.

      Radera
  4. Menar du bokstavligt att den bara kan delas till hundramiljontedel? Låter väldigt lite med tanke på världsekonomins storlek. Om bitcoin nu ökar i värde innebär det att bitcoin nu är i deflation?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Såvitt jag har förstått det, ja. Det innebär kanske att bitcoin inte kan svälja hela världsekonomin, men det känns inte i närheten av realistiskt att det skulle hända heller.

      Radera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...