fredag 23 november 2012

Steven Keen slår hål på myten om fraktionella reserver (Fractional Reserve Lending/banking))

Som jag tidigare skrivit så är banker idag så mycket mer än bara mellanhänder eller "intermediärer". De är "kreditgivare". De skapar penningmängden genom ett redovisningstrick som innebär att de i sin huvudbok både har en tillgångssida och en skuldsida. Det "lån" som banken har beviljat dig är en tillgång för dem, hur konstigt det än kan låta. Om man tänker lite på det känns det dock inte helt ologiskt, men kanske ogint. Samtidigt redovisar banken en skuld - de pengar som nu banken har "fört över" (läs skrivit in) till ditt konto. Det är en skuld på kronor, euro, dollar eller valfri valuta som skulden är denominerad (dvs. prissatt) i.

Delen om fraktionella reserver börjar ca. 16:55 in i klippet.



Som Steve Keen här säger, så är det ju så att om banken ökar mängden skulder i omlopp innebär det att mängden pengar i omlopp ökar. Skuld = pengar. Mindre skuld = mindre pengar. Mer skuld = mer pengar. Enligt modellen med fraktionella reserver skapar inte enskilda banker några pengar, det är bara banksystemet i stort som gör det. Detta skeende tänkte jag beskriva mer i nästa avsnitt av: Vad vi tror bankerna gör. Denna modell tillhör de neoklassiska ekonomerna (de som har styrt ekonomin de senaste 30 åren), och om Tom Hjelte fortfarande hade kört sin Inne/Ute-lista i Aftonbladets Plus-bilaga, hade de förmodligen vart med på utelistan. Snart i alla fall. Så lyssna inte på dem.
I korthet innebär modellen med fraktionella reserver att bankerna lånar in pengar, sen lånar de ute. Sen lånar en annan bank in de nyutlånade pengarna, och lånar ut dem igen. Och på detta sätt kan banksystemet i stort öka penningmängden. Dock inte en enskild bank. Denna kort beskrivning är extremt ofullständig, så känn dig inte inte dum om du inte fattar något alls. Det gör nämligen inte vissa ekonomiprofessorer heller, så det är lugnt.

Vill ni förkovra er vidare så är följande obligatoria:

I senaste avsnittet av av Vetenskapens värld, som sändes i måndags, frågar man sig hur världens ledande ekonomer kunde missa att vi var på väg mot den största finansiella kollapsen sen 1930-talet? Förbannat bra fråga tyckte jag och tog mig därför tid att titta på avsnittet. Gör så ni också! Det är ett mycket högkvalitativt avsnitt.  Medverkar gör bla. Steven Keen som undrar hur i hela världen man som ekonom kan tycka att bankverksamhet, pengar och skuld är ointressant för de ekonomiska modellerna. Det undrar nog även alla vi andra som inte är neoklassiska ekonomer. Men så gick det som det gick och ingen kunde förutse krisen. Inte ens nationalekonomer som Robert Lucas lyckades gissa sig till att det skulle bli en kris. Han medverkar även och säger mer eller mindre att en nations skuldsättning kvittar och att de som tog med skuld och banker i modellerna som kunde förutse krisen innan den hände bara hade tur. Ändå har han 1995 fått ta emot nobelpriset i ekonomi. Eller egentligen heter det inte så eftersom det inte är något riktigt nobelpris. Riksbankens pris i ekonomisk villfarelse till Alfred Nobels förskräckelse, ska det vara.


Dirk Bezemer, är med och förklarar hur skuldsättning påverkar ekonomin och säger också rakt ut att banker inte behöver vänta på att få "låna in" någons pengar innan de kan "låna ut". När banker ger ett låna skapar de pengar som inte fanns dagen innan. Att få höra någon säga detta i "gammel-media" på bästa sädningstid är nästan för bra för att vara sant. I det närmaste otänkbart när jag började läsa om det här ämnena för några år sedan.

Michael Kumhof på IMF talar också om ovanstående på ett mycket bra sätt.

Medverkar gör även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Hon tvekar betänkligt när hon ombeds förklara hur pengar skapas. Även våran riksbankschef är med på ett hörn.

Slutligen skulle jag vilja rekommendera svt:s eminenta program Annas eviga som i senaste avsnittet diskuterade ämnet konsumtion och konsumtionssamhället. Frågor som evig tillväxt i en ändlig värld berördes även. Intressant ut ett filosofiskt perspektiv.


Trevlig helg! Och glöm inte att nästa allt går att köpa med skuld.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...