Pengar - våg eller partikel?

Ord som insättning är, tillsammans med en massa annan bankterminologi, anakronistisk, dvs. något som kommer från en tid då pengar var en verklig vara, t.ex. mynt i form av guld och silver. Men nu för tiden är pengar endast siffror i ett bokföringssystem och balansen på ditt konto är, trots att den av banken benämns som en insätting, endast en visualisering av dina nuvarande “poäng” i det ekonomiska spelet.

Under vetenskapens historia har fysiker lagt fram olika teorier om vad ljus är för något. Allt från Christiaan Huygens teori om ljuset som en våg till Isaac Newtons partikelteori. Inom den moderna kvantfysiken verkar det dock som att ljuset är “både och”. Både en våg och en partikel, eller helt enkelt en foton.

Men sanningen är nog snarare att pengar i sin kärna är en våg med partikelegenskaper snarare än en partikel i sig. En metafysisk snarare än fysisk gestaltelse.

Precis som att man på 1700-talet trodde att ljuset var endast en partikel, trodde man även att pengar endast kunde vara en “partikel”, det vill säga, något substansiellt som t.ex. guld eller silver. Men sanningen om pengar är dock att det är mera likt dagens teori om ljus än gårdagens.

Precis som att ljus kan beskrivas som antingen en partikel eller en våg, som rör sig genom något slags medie, kan även pengar beskrivas som antingen en “sak” (partikel) eller en kontobalans (våg) som rör sig upp och ner i form av en fluktuerande siffra. Precis som våra bankkonton.

Vi talar och tänker fortfarande idag ofta om pengar som en sak, särskilt när de existerar i form av en fysisk sedel som tex. en 100kr sedel.

Kanske behöver vi likt teorierna om vad ljuset är, en ny teori om vad pengar är?

Kanske är det penningsystem vi befinner oss i, förutom vissa enskilda element, ett sunt och bra system som effektivt “monetariserar” icke likvida tillgångar som hus, bilar, företag, (eller endast förtroende) till en likvid tillgång som man kan spendera som pengar. En fråga man kan ställa sig är vilka som skall ha kontroll över systemet? Ska det vara privata intressen som utövar sitt inflytande och makt på ett sätt som bara gynnar dem själva och inte det allmäna, eller ska det vara folket - de som verkar inom ekonomin  (må den vara lokal eller nationell) - som styr och har makt över systemet?

Man talar ofta om olika allmännyttor, men sällan talas det om kanske den allra viktigaste allmännyttan, nämligen kredit-alllmänningen, det som man på engelska kallar “the credit commons”.
De svenska sparbankerna som bildades vid 1800-talets början främjade kredit-allmänningen genom att enligt “kyrktornsprincipen” erbjuda lån till de verksamma i lokalsamhället och enligt den kooperativa modellen återinvestera vinsten i verksamheten.

Argumentet att pengar skapas ur “tomma intet” håller inte. Pengar är förvisso till 96% inte någon “sak”, utan är en kontobalans i ett bokföringssystem, men de skapas inte hux flux ur tomma inte utan de skapas när en kreditgivare (banken) och en gäldenär (låntagare) träffar en överenskommelse. Då skapas pengar som en bokföringspost i bankens huvudbok.

Icke heller är problemet att pengar inte längre består av eller är uppbackade av guld och silver. Även under tex. 1800-talets guldstandard existerade de flesta pengar i form av krediter och cirkulerade antingen som privat utgivna banksedlar, eller så användes checkar, med vilka kontobalanserna ändrades i efterhand då posterna bokfördes i bankens huvudbok - efter checkarna hade lösts in. Ett kreditpenningsystem då som nu.

De guldkramare och vulgo-libertarianer som ser guld som den enda tänkbara och sanna valutan, och som ihärdigt förespråkar en guldstandard med "Full Reserve Banking" (full täckning i guld och inga kreditsedlar som jag skrev om här) så kan det ju vara intressant att kolla lite på den svenska fri banks-perioden.

Erik Lakomaa har skrivit rapporten, Free Banking in Sweden 1830–1903: Experience and Debate. På s.4 anges tydligt att alla fyra banktyper som fanns på 1800-talets fribank-era gav ut krediter som inte var fullt uppbackade av guld utan endast fraktionella reserver. Att förvänta sig att några banker under någon längre period ska hålla fulla reserver i guld är en utopi. Finns det en efterfrågan på krediter så kommer bankerna att uppfylla den så länge det finns acceptabla säkerheter i form av t.ex. fastigheter eller förväntade inkomster. I perioden på 1800-talet som beskrivs i Lakomaas rapport funkade guldet i princip endast som en beräkningsenhet (unit of account), även om man gick den krångliga omvägen via de svenska kronan som definierades enligt en viss vikt i guld.

Återigen: Läs mitt inlägg om guldsedlar och skuldsedlar.

Istället för att söka svaret till problemen i att pengar skapas ur tomma intet bör vi kanske titta på en annan frågeställning, nämligen den som handlar om det som i vissa religioner anses vara en dödssynd, nämligen ocker. Ska det vara tillåtet att ockra, det som på engelska kallas “ususry”, dvs att ta ut ränta på pengar man lånar ut? Vad blir konsekvenserna av ocker?