Nedandående är en återpublicering av ett inlägg från bloggen "Parasitstopp - ett nytt penningsystem" från den 19 februari 2013:
"Det var en bra film om lönesänkningar på SvT om lönesänkningar som skett den sista årtionden. Produktiviteten har ökat enormt samtidigt som lönerna hållits tillbaka. Det finns mao möjlighet att dra ned på arbetstiden då automatiseringen gjort att folk inte behöver jobba lika mycket. Alla skulle ändå kunna ha en bra levnadsstandard. Varför prioriterar då inte facket lägre arbetstid, medborgarlön och högre löner? Jag tror att en förklaring ligger i att facket i mångt och mycket är i samma situation som systembolaget. Systembolaget ska utåt verka för mindre supande och sitt eget avskaffande – facket ska verka för mindre jobb och mer fritid – i utopin borde facket jobba för sitt eget avskaffande och minimering av arbete. Men Systembolaget kränger sprit samtidigt som de låtsas såga av grenen de sitter på – likadant med facket. Varför skulle facket vilja ha färre arbetare när detta skulle innebära att antalet medlemmar minskar och fackpamparnas egna försörjning äventyras? Facket har blir ett fack för facket som företräder sitt egna intresse och inte sina medlemmars. Därför vill facket ”skapa fler arbeten” – oavsett om de behövs eller ej.
För att inte snacka om arbetsförmedlingen och socialförvaltningen – vad skulle de göra om folk fick mer möjlighet att ta hand om sig själva och varandra? Arbetsförmedlingen och socialförvaltningen. är ju, liksom både facket och systembolaget satta att försöka utrota sig självt. Givetvis finns samma målkonflikt i detta – vad är sannolikheten att någon av ovan organisationer begår harakiri självmant? Tvärtom, de gör nästan allt för att bli större (men där nyttoeffekten för medborgarna blir allt mindre, ja t.o.m negativ, såsom i löneutvecklingen). Klart som fan att inte dom vill ha en medborgarlön som ger en dräglig bas för alla.
Kapitalisterna har givetvis samma mål men de är i alla fall öppna med det. Att de sedan de dolt slaveriet genom att bankerna tillåts skapa penningsurrogat genom att skuldsätta allt med kontopåhitt är en annan sak.
Likadant är det med broilerfabrikerna som kallas partier – de är måna om sina egen försörjning som skulle äventyras om Wigfors tankar genomfördes:
“Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa. Måla. Sjunga. Ja, vad ni vill. Frihet.”
Partierna borde mao jobba för att frigöra sina väljare i möjligaste mån – men om de lyckas finns inget behov av politiker. Målkonflikten är given och därför jobbar även partier med att se till att folk måste krypa efter onödiga arbeten istället för att få del av ett överflöd och få en självständighet i Wigfors anda.
När representationen representerar sig själv är den inte längre representativ för gruppen den är satt att representera.
Vi ”arbetar” för att vi inte ska få tid och frihet att skapa värden utanför systemet. Vi arbetar för att hålla uppe värdet på den fiktiva enheten pengar så att de som påstås företräda oss kan fortsätta suga ut oss. Så det gäller att göra folk beroende av pengar för om de blev mer självständiga och kunde hjälpa varandra så skulle folk använda mindre med pengar.
Varför ska vi annars öka pensionsåldern när arbetslösheten är skyhög bland ungdomar. Enligt filmaren Stefan Jarl är arbetslösheten för ungdomar mellan 16-25 år runt 75% om man skalar bort alla låtsasjobb. Vi ska krypa efter pengar till varje pris. – vi ska vara tjänare åt överheten. Det är ingen tillfällighet att det heter ”tjäna pengar”."
Slut på återpublicering.
Tyckte att detta var ett tänkvärt och relevant inlägg med tanke på det jag skrev om evig tillväxt och om att politikerna inte längre jobbar för folket utan endast för att ta sig igenom sin egen mandatperiod så att de sedan snabbt kan skylla eventuella oegentligheter på sin efterföljare. Känns som att även facket allt mer jobbar för sin egen skull med målet att skapa så mycket arbete som möjligt. Istället borde några framsynta personer i facket jobba på att omdefiniera synen på arbete. Ekonomen Bernard Lietaer (som förövrigt Anders Wijkman talar om i klippet) berättar bl.a. om att ordet "job" skapades under 1800-talets England och betydde specifikt något som man gör för att få lön - pengar. Det är alltså inte (nödvändgtvis) något som man brinner för eller känner stolthet över.
fredag 17 maj 2013
onsdag 15 maj 2013
Fungerar ett samhälle som kräver tillväxt?
Nedanstående video är starkt rekommenderad eftersom den så tydligt bevisar att det inte är politikerna i parlamenten som kommer genomföra de avgörande förändringarna som krävs för ett hållbart samhälle (precis som allas vår storherre Cornucopia? har påpekat tidigare) utan civilsamhället med människor på gräsrotsnivå. Precis som det påpekas i videon så kan politikerna mycket väl vara medvetna om problemen med evig tillväxt och att den måste komm till ett slut, men bara inte under "min" mandatperiod. Slutet på tillväxten kommer nämligen innebära kännbara ekonomiska problem som helt enkelt är för kostsamma för att merparten av väljarna skall kunna acceptera dem. Det bästa för miljön är naturligtvis stagnerade tillväxt. Det mesta annat är bara "greenwashing" och avlatsbrev. De flesta väljarna är nog beredda att verka för en bättre miljö, men bara till ett visst pris. Merparten ryggar nog tillbaks när de får se den riktiga prislappen som gör gällande att det minsann inte räcker att sopsortera - vi måste även gå tillbaka till 80-talets tillväxtnivå. Fram med sosse-containern Volvo 740.
Få företag talar om att anpassa sig till en värld där tillväxt är negativ. Ett av dem som dock gör det och som jag imponeras av är Polarbröd. Styrelseordförande Anna Borgeryd, som även skriver bloggen Wood & Blue, medverkar här.
Videon ger enligt mig fullödiga argument till varför det är blankröst i valet som gäller och inget annat.
Jag vill även be om ursäkt till mina läsare för det stora uppehåll som jag har haft i mitt bloggande. Detta beror på ett antal omständigheter som jag förmodligen kommer att få anledning att skriva om snart.
Få företag talar om att anpassa sig till en värld där tillväxt är negativ. Ett av dem som dock gör det och som jag imponeras av är Polarbröd. Styrelseordförande Anna Borgeryd, som även skriver bloggen Wood & Blue, medverkar här.
Videon ger enligt mig fullödiga argument till varför det är blankröst i valet som gäller och inget annat.
Jag vill även be om ursäkt till mina läsare för det stora uppehåll som jag har haft i mitt bloggande. Detta beror på ett antal omständigheter som jag förmodligen kommer att få anledning att skriva om snart.
tisdag 30 april 2013
Pengar är....?
Hittade följande klipp på Lars P Sylls blogg. Det sammanfattar det som sändes i vetenskapens världs dokumentär om finanskrisen som sändes i höstas och som jag även har skrivit om här och här.
Som Kumhof säger i slutet så är det inte de som har skapat skulderna som sitter med den största delen av betalningsåtagandena nu när räkenskapens dag har kommit. Det är de fattiga - de som har fått den minsta delen av kakan - som gör det.
Som Kumhof säger i slutet så är det inte de som har skapat skulderna som sitter med den största delen av betalningsåtagandena nu när räkenskapens dag har kommit. Det är de fattiga - de som har fått den minsta delen av kakan - som gör det.
onsdag 17 april 2013
Förutsåg jag bitcoinbubblans krasch?
Redan den 25 mars skrev jag om ett orosmoln på bitcoin-himlen (den som "frälset" svävar i) nämligen verkyget Google Trends prognos för sökordet bitcoin. Som ni ser på bilden nedan är boxen prognos förbockad och då visas en streckad linje som alltså är en prognos för hur sökstatistiken kommer utvecklas. Prognosen visar en kraftig nedgång i början av april månad.
Varför är detta relevant då? Jo, därför att sist bubblan i bitcoin kraschade så följde prisutvecklingen googles sökstatistik förbluffande väl. Nu står det i rutan på bilden "April 2010 bitcoin: 0". Men det ovanstående är alltså en screenshot från den 25 mars 2013 (då sökningen genomfördes), men sökvärdet i april 2010 var alltså noll. Den långsiktiga trenden verkar enligt prognosen vara svagt uppåt.
På bilden ovan ser vi kraschen 2011.
Går det att lita på Google trends som spåkula? Vad tror ni?
fredag 12 april 2013
Bitcoin-bubbla - "Greed and Fear"
Bitcoin den virtuella kryptovalutan har gått igenom en massiv prisuppgång där priset steg från runt 10 dollar i januari till toppnoteringen häromdagen på runt 260 dollar.
Jag tycker personligen att tekniken och de företag och tjänster som utvecklas kring bitcoin är mycket intressanta. Jag fick tillfälle att tala med "frälset" under min vistelse i Berlin förra veckan, vilket råkade sammanfalla med en bitcoin-sammankomst på en bar i stadsdelen Neuköln vid namn Room77 som accepterar bitcoin. Själv hade jag inte med mig några bitcoin att konsumera för, så de fick nöja sig med gamla hederliga fiat-sedlar vilket de gladeligen tog emot i utbyte mot hamburgare och öl. Det gick också bra att betala med bitcoin, vilket vissa gjorde smidigt med sin smartphone. Jag träffade faktiskt en hel del vettigt folk med ganska intressanta idéer kring alternativa valutor och bitcoin. Det talades en del om det faktum som Cornucopia påpekat om behovet av derivat och att kunna blanka. Hade man kunnat blanka bitcoins så hade förmodligen bubblan aldrig blåsts upp så okontrollerat som de senaste veckorna. Priset har bokstavligen ökat exponentiellt och det är aldrig sunt oavsett vilken marknad det rör sig om. Dagen efter sammankomsten var Russia Today på plats och gjorde en intervju med bl.a. barägaren. Se nedan.
Precis som jag påpekade tidigare så är prisuppgångar av detta slag, oavsett tillgångsklass, aldrig sunda. Det är alltid folk som bränner sig illa. Dessa marknader drivs inte av rim och reson utan av fullständigt irrationella antaganden. Prisuppgångarna blir en självuppfyllande profetia. Den fria marknaden är inte nödvändigtivs alltid självreglerande och stabil. I vart fall inte vid varje enskilt tillfälle, även om vissa verkar tro det. Trots detta får man naturligtvis höra att "det är annorlunda den här gången", "det är nya tider", "en helt ny marknad och ny produkt", "går inte att jämföra med något annat" etc. Och därför är det alltså ingen bubbla enligt vissa, trots att priser stiger med flera tusen % på ett par veckor.
Men Faktum är att det spelar ingen roll hur bra produkten är eller vad det är för tider. Marknaderna tycks ändå drivas av det man på Wallstreet kallar "Greed and Fear". På uppvägen drivs de av "Greed": folk vill tjäna pengar och gör helt irationella köp och satsningar eftersom de ser uppgången som en självuppfyllande profetia. På vägen ner drivs marknaderna av "Fear": När något utlöser den sprickande bubblan säljer de luttrade investerarna av sina positioner illa kvickt, medan de som fortfarande befinner sig i förnekelsefasen sitter kvar på sina positioner i tron att det är en tillfällig nedgång och att det fortfarande är "annorlunda den här gången". När nedgången sedan fortsätter, vilket vi ser exempel på i bitcoin nu, så får även de mest frälsta evangelister panik och "fear-fasen" fortsätter. De säljer av för att inte drabbas av allt för stora förluster och detta fortsätter att pressa ner priset. Nu är alltså det riktiga marknadspriset - som, eftersom bitcoin är en slags valuta, rimligen borde baseras på värdet av de tjänster som valutan kan köpa i nu- eller närtid - helt ur spel. Det är bara "fear" som sätter priset.
Lyssna gärna på följande podacast som kommer från Bitconmagazine.com:
Scrolla fram till ca. 7:10 och lyssna på när killen som talar engelska med brytning fullständigt avvisar möjligheten för en bubbla. Denna podcast är upplagd för 2 dagar sedan. De andra är lite mer "oroliga" för prisuppgången och verkar ha erfarenhet från andra typer av marknader. Mannen med brytning står dock på sig och menar på att om han hade pengar så skulle han minsann köpa, köpa, KÖPA. Han hävdar också att det inte är en bubbla med argumentet att "det är en massa folk som ringer mig som inte kan något om bitcoin och vill köpa! De frågar: hur köper jag?". Hans uttalande är naturligtvis extremt komiskt och en kontraindikator. När en massa människor vill köpa en produkt som de inte vet något om, bara för att priset är på väg upp, så är det snarare troligt att det är just en bubbla. Inte tvärtom. Lyssna gärna även vid 10:15 när den ena mannen talar om att han är van vid normala marknadsförhållande och därför oroas varpå man kan höra mannen med brytning (som är med via telefon) fnysa. Komiskt minst sagt.
Man får heller inte glömma att bitcoin är ett valuta-system med öppen källkod. Det finns alla möjligheter i världen att förbättra och starta nya valutor med andra egenskaper. T.ex. finns litecoin som vissa av "frälset" på den tidigare nämnda sammankomsten talade om. De hade tydligen "diversifierat sig" och flyttat lite av sina bitcoins till litecoin. "Bitcoin is the gold and litecoin is the silver", sa en av frikyrkopastorerna i kryptovaluta-sekten med något religiöst i blicken. Vi får väl se.
Själv innehar jag som tidigare nämnts 12 bitcoins som jag köpte i början på 2011 för en dollar styck. Jag tycker därför det är mycket nöjsamt att följa upp- och nedgångarna. Ett tag var mina bitcoins värda nära 20 000 kr. Nu ligger de på ca. 5300 kr. Men det är som sagt bara imaginära värden och gäller endast om man tar hem vinsten. Själv sitter jag still i båten. Skulle de gå ner till noll har jag förlorat ca 80 kr. Går de upp till en miljon dollar styck, som Rick Falkvinge hävdade redan 2011, så blir jag dollarmiljonär. Den som lever får se.
Jag tycker personligen att tekniken och de företag och tjänster som utvecklas kring bitcoin är mycket intressanta. Jag fick tillfälle att tala med "frälset" under min vistelse i Berlin förra veckan, vilket råkade sammanfalla med en bitcoin-sammankomst på en bar i stadsdelen Neuköln vid namn Room77 som accepterar bitcoin. Själv hade jag inte med mig några bitcoin att konsumera för, så de fick nöja sig med gamla hederliga fiat-sedlar vilket de gladeligen tog emot i utbyte mot hamburgare och öl. Det gick också bra att betala med bitcoin, vilket vissa gjorde smidigt med sin smartphone. Jag träffade faktiskt en hel del vettigt folk med ganska intressanta idéer kring alternativa valutor och bitcoin. Det talades en del om det faktum som Cornucopia påpekat om behovet av derivat och att kunna blanka. Hade man kunnat blanka bitcoins så hade förmodligen bubblan aldrig blåsts upp så okontrollerat som de senaste veckorna. Priset har bokstavligen ökat exponentiellt och det är aldrig sunt oavsett vilken marknad det rör sig om. Dagen efter sammankomsten var Russia Today på plats och gjorde en intervju med bl.a. barägaren. Se nedan.
Precis som jag påpekade tidigare så är prisuppgångar av detta slag, oavsett tillgångsklass, aldrig sunda. Det är alltid folk som bränner sig illa. Dessa marknader drivs inte av rim och reson utan av fullständigt irrationella antaganden. Prisuppgångarna blir en självuppfyllande profetia. Den fria marknaden är inte nödvändigtivs alltid självreglerande och stabil. I vart fall inte vid varje enskilt tillfälle, även om vissa verkar tro det. Trots detta får man naturligtvis höra att "det är annorlunda den här gången", "det är nya tider", "en helt ny marknad och ny produkt", "går inte att jämföra med något annat" etc. Och därför är det alltså ingen bubbla enligt vissa, trots att priser stiger med flera tusen % på ett par veckor.
Men Faktum är att det spelar ingen roll hur bra produkten är eller vad det är för tider. Marknaderna tycks ändå drivas av det man på Wallstreet kallar "Greed and Fear". På uppvägen drivs de av "Greed": folk vill tjäna pengar och gör helt irationella köp och satsningar eftersom de ser uppgången som en självuppfyllande profetia. På vägen ner drivs marknaderna av "Fear": När något utlöser den sprickande bubblan säljer de luttrade investerarna av sina positioner illa kvickt, medan de som fortfarande befinner sig i förnekelsefasen sitter kvar på sina positioner i tron att det är en tillfällig nedgång och att det fortfarande är "annorlunda den här gången". När nedgången sedan fortsätter, vilket vi ser exempel på i bitcoin nu, så får även de mest frälsta evangelister panik och "fear-fasen" fortsätter. De säljer av för att inte drabbas av allt för stora förluster och detta fortsätter att pressa ner priset. Nu är alltså det riktiga marknadspriset - som, eftersom bitcoin är en slags valuta, rimligen borde baseras på värdet av de tjänster som valutan kan köpa i nu- eller närtid - helt ur spel. Det är bara "fear" som sätter priset.
Lyssna gärna på följande podacast som kommer från Bitconmagazine.com:
Scrolla fram till ca. 7:10 och lyssna på när killen som talar engelska med brytning fullständigt avvisar möjligheten för en bubbla. Denna podcast är upplagd för 2 dagar sedan. De andra är lite mer "oroliga" för prisuppgången och verkar ha erfarenhet från andra typer av marknader. Mannen med brytning står dock på sig och menar på att om han hade pengar så skulle han minsann köpa, köpa, KÖPA. Han hävdar också att det inte är en bubbla med argumentet att "det är en massa folk som ringer mig som inte kan något om bitcoin och vill köpa! De frågar: hur köper jag?". Hans uttalande är naturligtvis extremt komiskt och en kontraindikator. När en massa människor vill köpa en produkt som de inte vet något om, bara för att priset är på väg upp, så är det snarare troligt att det är just en bubbla. Inte tvärtom. Lyssna gärna även vid 10:15 när den ena mannen talar om att han är van vid normala marknadsförhållande och därför oroas varpå man kan höra mannen med brytning (som är med via telefon) fnysa. Komiskt minst sagt.
Man får heller inte glömma att bitcoin är ett valuta-system med öppen källkod. Det finns alla möjligheter i världen att förbättra och starta nya valutor med andra egenskaper. T.ex. finns litecoin som vissa av "frälset" på den tidigare nämnda sammankomsten talade om. De hade tydligen "diversifierat sig" och flyttat lite av sina bitcoins till litecoin. "Bitcoin is the gold and litecoin is the silver", sa en av frikyrkopastorerna i kryptovaluta-sekten med något religiöst i blicken. Vi får väl se.
Själv innehar jag som tidigare nämnts 12 bitcoins som jag köpte i början på 2011 för en dollar styck. Jag tycker därför det är mycket nöjsamt att följa upp- och nedgångarna. Ett tag var mina bitcoins värda nära 20 000 kr. Nu ligger de på ca. 5300 kr. Men det är som sagt bara imaginära värden och gäller endast om man tar hem vinsten. Själv sitter jag still i båten. Skulle de gå ner till noll har jag förlorat ca 80 kr. Går de upp till en miljon dollar styck, som Rick Falkvinge hävdade redan 2011, så blir jag dollarmiljonär. Den som lever får se.
måndag 8 april 2013
Om att lära sig använda Twitter
Jag har ju då ett Twitter-konto som ni, mina kära läsare, kanske redan har upptäckt. Om ni inte har det finns mitt twitter-flöde i en såkallad widget här till höger på sidan. Om ni inte redan följer mig på Twitter så tycker jag att ni gott kan börja med det. Än så länge använder jag i princip bara Twitter för att "tweeta ut" mina inlägg. Jag är alltså inte en särkilt avancerad Twitter-användare, något som blev uppenbart i torsdags förra veckan. Jag loggade då in på Twitter via min iphone och fick se följande medelande:
Radioprogrammet P3 Kazimerska med Natalia Kazimerska ville komma i kontakt med mig. De hade tydligen försökt nå mig på måndagen den 1 april. Det slog mig faktiskt att det kunde vara någon form av skämt, men senare mindes jag något som gjorde att jag var tvungen att refusera den teorin. Jag hade nämligen under den 1 april gått in på mediacreeper.se vilket är en sida som innehåller information om vilka av medlemmarna i den 3:e statsmakten som besöker ens sida. Där syntes tydligt fyra träffar från någon som suttit bakom Sveriges Radios servrar. Vad kunde de vilja mig? Vid närmare undersökning visade det sig att P3 Kazimerska hade på tisdagen haft ett program som till stora delar handlat om alternativa valutor och förstås den hetaste av alla kryptovalutor - Bitcoin. Rick Falkvinge, grundare av Piratpartiet samt Andreas Cervenka intervjuades under programmet.
Kul att bli kontaktad av Sveriges Radio! Synd att man uppenbarligen inte kan med Twitter....
Här är programmet från tidsdagen den 2 April.
Bitcoin inte som guld och silver
Det talas om Bitcoin - den decentralsierade kryptovalutan - överallt just nu. Priset har stigit vansinnigt mycket de senaste månaderna och är i skrivande stund uppe på 180 dollar per bitcoin. Dock fluktuerar priset väldigt mycket men trenden har varit uppåt. Trots skrik om en bubbla som kommer att krasha vilken dag som helst så har bitcoin fortsatt att bryta sig igenom nya prisnivåer. Det är naturligtvis inte helt bra att någonting som ska funka som en valuta - ett bytesmedel - mångdubblats i pris på ett par månader. Detta minskar naturligtvis cirkulationen av valutan kraftigt. Uppskattningsvis befinner sig de flesta bitcoins i ett flertal "wallets", utspridda på datorer över världen och cirkulerar alltså inte runt som pengar. De "smörjer" alltså i dagsläget inte ekonomin särskilt bra.
Bitcoins egenskaper liknar guldets egenskaper väldigt mycket. De finns i en begränsad förutsägbar mängd och de är delbara ner till oändlighet. Huruvida de över någon längre sikt är värdebevarande återstår förstås att se. Trots dessa uppenbara likheter har det varit svårt för många förespråkare av "hårdvaluta" (guld, silver) att acceptera bitcoin. Man får höra saker som att det bara är en "fiat-valuta", att de inte har något "inneboende" värde osv. Alla de här saker är naturligtvis trams och idioti. Folk som gör dessa uttalanden har förstås ingen aning om hur varken värden uppstår eller vad "fiat" betyder.
Oftast är det folk från den vulgo-libertarianska kyrkan som tillber guld som den heliga gralen. Resonemanget går ungefär: "Guld är alltid pengar eftersom pengar alltid är guld. Om guld inte är pengar beror det på att staten har hindrat den fria marknaden och om den perfekta fria marknaden bara fick fritt spelrum så skulle guld vara pengar. Punkt." Argumenten brukar vara att mängden guld inte spelar någon roll eftersom guld kan, till skillnad från t.ex. diamanter, i teorin delas ner till atomnivå.
Argumentet brukar annars vara att vi inte skulle kunna gå tillbaka till en guldstandard eftersom det idag finns för lite guld. Guldbaggarna brukar dock bemöta detta argument med att hävda att det med modern teknik skulle kunna räcka med några gram guld för hela världens befolkning. Man skulle kunna låsa in ett guldmynt i ett valv och sedan ge alla i hela världen ett kontokort. Man tar sedan och på pappret delar upp guldet i låt oss säga 6 miljarder bitar. Alla får alltså varsin bit på sitt konto. När man sedan handlar i affären med sitt "guldkort" flyttas endast ägandeskapet av ens mikroskopiska guldklimpar från ett konto till ett annat.
För den som är någorlunda normalbegåvad framstår ovanstående exempel naturligtvis som absurt. Vart ska guldmyntet låsas in? Vem ska vakta det? Nu inser nog till och med guldbaggarna innerst inne att detta bara är ett teoretiskt exempel som ska visa på styrkan i att använda guld som pengar, och hur bra den fina egenskapen, att guld kan delas i ett närmast oändlig antal delar, kan användas i ett modernt samhälle. Problemet är att exemplet visar ingeting annat än hur insnärjda guldbaggarna är i sina egna ideologiska marionettsnören som är fästa i deras synapser. Det är lite som att se på gamla bilder från 1800-talet på folk som försökte bygga evighetsmaskiner och blev galna i processsen. De försökte koppla kraftöverföringar kors och tvärs, omedvetna om de oundvikliga förluster som sker vid alla typer av kraftöverföringar, t.ex. i form av friktionsvärme. Världen kan ibland te sig som väldigt avancerad, men den är ibland enklare än vad man tror. Om man nu förespråkar de egenskaper hos pengar som guldbaggarna gör torde man vara betydligt mer intresserad av bitcoin-tekniken. Bitcoins kan nämligen delas ner till en hundra miljonte del (alltså 1/1 000 000) och du kan fortfarande ta den i fullständig besittning. Rimligtvis utan någon större väntetid och utan att den blåser bort i vinden.
Guld brukar framhållas som en decentraliserad valuta i händerna på "folket". Problemet med guld idag är att det mesta finns hos en förhållandevis lite andel rika människor. Jag har sett uppskattningar på att det idag endast finns ca. en tredjedels uns (eng. ounce 31.1 gram) av investeringsguld (eng. investment grade) tillgängligt för varje person i världen. Detta räknar förvisso inte med allt smyckesguld och övriga numismatiska samlarmynt, men det ger oss ändå en fingervisning om hur lite det faktiskt rör sig om. Att låsa in sitt fysiska guld i ett valv och lagerhålla det kräver sträng bevakning. Att därefter kunna spendera det digitalt kräver avancerad teknik och ständiga revisioner för att säkerställa att mängden guld i valvet stämmer överens med mängden guld på pappret och på kontot. Hur kan du vara säker på att den mängd guld som finns på pappret finns i valvet? Kanske uppstår samma problem som på cypern? Eller är det så att det faktiskt inte behövs något guld i valvet utan att guldet endast funkar som en beräkningsenhet.
Den kryptografiska tekniken som bitcoin bygger på kräver ingen lagerhållning som sådan. Du kan när som helst ta dina bitcoin i besittning och därmed undvika tredjepartsrisk.
Däremot finns det andra missuppfattningar om bitcoin som att bicoinsystemet aldrig skulle kunna användas för fraktionella reserver vilket inte är sant. När värdet av bitcoin ökar kommer folk som innehar stora summor att vilja lagra dem säkert nånstans. En slags bank helt enkelt.
Bloggaren Flute skrev häromdagen ett inlägg om bitcoin där han påpekade att om internetuppkopplingen fallerar så funkar inte bitcoin. Nej, de är ju sant. Dock funkar inte det vanliga banksystemet heller då eftersom det till stor del använder samma internet som vi gör till vardags.
Han länkar även till en förvirrad artikel från bloggen Zero Hedge som förvisso ger en del goda insikter i hur bitcoin funkar men som i slutet av artikeln snurrar in sig i de tidigare nämnda marionett-snörena.
Bl.a. sägs det vara ett problem att bitcoin kräver avancerad teknik som t.ex. en smartphone för att kunna accepteras som betalningsmedel hos t.ex. en vanlig frisörsalong.
Citat:
"Bitcoins can do the job already for internet-based impersonalized purchases, because the marginal cost of the exchange technology they go along with is already almost zero for those who possess it. However, the transposition of that technology in the physical world of common face-to-face shopping (getting a haircut, buying a sandwich, or purchasing vegetables at the local grocery shop) would imply extra costs. True, these costs would decrease progressively as portable smartphones with permanent internet access become more widely used, not only by buyers, but also by sellers. The key point, however, is that bitcoins could become a generalized medium of exchange only through the accessory use of other, specific and physical, goods in an economy that has reached a very high level of technological development. This is a tremendous disadvantage, for at least two reasons. First, at any given moment, the level of technological development is not uniform for all individuals within the same (national) economy. While some have access to the latest technology in a given field of activity, others prefer to stick to older versions. This is definitely due to the cost of replacing existing capital goods, but also to individual preferences, and sometimes to personal wealth. Consequently, bitcoins could become money only at the point when the technology that embodies them becomes commonly used. We are not there yet."
Ovanstående artikelcitat antar att för att något ska bli pengar som måste det kunna köpa alla tillgängliga varor och tjänster i ett samhälle. Detta är naturligtvis inte sant. Tanken med pengar som uppstår spontant, och inte via ett statligt dekret, är att de frivilligt ska kunna refuseras eller till och med accepteras mot ett lägre pris än vad som marknaden i övrigt stipulerar. En frisörsalong kan frivilligt välja att ta emot hela, eller varför inte halva betalningen i bitcoin. Bara för att inte alla har smartphones, vilket är ett enkelt sätt att betala med bitcoin, så betyder det inte att bitcoin inte kan funka som pengar. Tvärtom är det bra om vi får en större flora av pengar i samhället. Det är, som jag tidigare skrivit upprepade gånger, monokulturerna i samhället som ligger till grund för en stor del av problemen vi ser i samhället idag. Inom finans såväl som i jordbruk, med milsvida åkrar som bara odlar en sorts gröda, och bara en sorts pengar. Dessutom kan bitcoin innebära stora kostnadsbesparingar för branscher som säljer varor med extremt låg marginal. Där kan transaktionskonstnaderna via konto och kort ibland utgöra en väldigt stor del. Den extremt lilla transaktionskostnaden för att överföra bitcoins kan innebära vinstökningar på upp till 50%. Och detta genom att bara använda sin dator (som man redan har) eller genom att ladda ner en app till sin smartphone, som i alla fall väldigt många i västvärlden redan har.
I slutet av Zero hedge-artikeln går författaren in in något slags resonnemang om att guld och silver ändå alltid är bäst. Snick snack!
Bitcoins egenskaper liknar guldets egenskaper väldigt mycket. De finns i en begränsad förutsägbar mängd och de är delbara ner till oändlighet. Huruvida de över någon längre sikt är värdebevarande återstår förstås att se. Trots dessa uppenbara likheter har det varit svårt för många förespråkare av "hårdvaluta" (guld, silver) att acceptera bitcoin. Man får höra saker som att det bara är en "fiat-valuta", att de inte har något "inneboende" värde osv. Alla de här saker är naturligtvis trams och idioti. Folk som gör dessa uttalanden har förstås ingen aning om hur varken värden uppstår eller vad "fiat" betyder.
Oftast är det folk från den vulgo-libertarianska kyrkan som tillber guld som den heliga gralen. Resonemanget går ungefär: "Guld är alltid pengar eftersom pengar alltid är guld. Om guld inte är pengar beror det på att staten har hindrat den fria marknaden och om den perfekta fria marknaden bara fick fritt spelrum så skulle guld vara pengar. Punkt." Argumenten brukar vara att mängden guld inte spelar någon roll eftersom guld kan, till skillnad från t.ex. diamanter, i teorin delas ner till atomnivå.
Argumentet brukar annars vara att vi inte skulle kunna gå tillbaka till en guldstandard eftersom det idag finns för lite guld. Guldbaggarna brukar dock bemöta detta argument med att hävda att det med modern teknik skulle kunna räcka med några gram guld för hela världens befolkning. Man skulle kunna låsa in ett guldmynt i ett valv och sedan ge alla i hela världen ett kontokort. Man tar sedan och på pappret delar upp guldet i låt oss säga 6 miljarder bitar. Alla får alltså varsin bit på sitt konto. När man sedan handlar i affären med sitt "guldkort" flyttas endast ägandeskapet av ens mikroskopiska guldklimpar från ett konto till ett annat.
För den som är någorlunda normalbegåvad framstår ovanstående exempel naturligtvis som absurt. Vart ska guldmyntet låsas in? Vem ska vakta det? Nu inser nog till och med guldbaggarna innerst inne att detta bara är ett teoretiskt exempel som ska visa på styrkan i att använda guld som pengar, och hur bra den fina egenskapen, att guld kan delas i ett närmast oändlig antal delar, kan användas i ett modernt samhälle. Problemet är att exemplet visar ingeting annat än hur insnärjda guldbaggarna är i sina egna ideologiska marionettsnören som är fästa i deras synapser. Det är lite som att se på gamla bilder från 1800-talet på folk som försökte bygga evighetsmaskiner och blev galna i processsen. De försökte koppla kraftöverföringar kors och tvärs, omedvetna om de oundvikliga förluster som sker vid alla typer av kraftöverföringar, t.ex. i form av friktionsvärme. Världen kan ibland te sig som väldigt avancerad, men den är ibland enklare än vad man tror. Om man nu förespråkar de egenskaper hos pengar som guldbaggarna gör torde man vara betydligt mer intresserad av bitcoin-tekniken. Bitcoins kan nämligen delas ner till en hundra miljonte del (alltså 1/1 000 000) och du kan fortfarande ta den i fullständig besittning. Rimligtvis utan någon större väntetid och utan att den blåser bort i vinden.
Guld brukar framhållas som en decentraliserad valuta i händerna på "folket". Problemet med guld idag är att det mesta finns hos en förhållandevis lite andel rika människor. Jag har sett uppskattningar på att det idag endast finns ca. en tredjedels uns (eng. ounce 31.1 gram) av investeringsguld (eng. investment grade) tillgängligt för varje person i världen. Detta räknar förvisso inte med allt smyckesguld och övriga numismatiska samlarmynt, men det ger oss ändå en fingervisning om hur lite det faktiskt rör sig om. Att låsa in sitt fysiska guld i ett valv och lagerhålla det kräver sträng bevakning. Att därefter kunna spendera det digitalt kräver avancerad teknik och ständiga revisioner för att säkerställa att mängden guld i valvet stämmer överens med mängden guld på pappret och på kontot. Hur kan du vara säker på att den mängd guld som finns på pappret finns i valvet? Kanske uppstår samma problem som på cypern? Eller är det så att det faktiskt inte behövs något guld i valvet utan att guldet endast funkar som en beräkningsenhet.
Den kryptografiska tekniken som bitcoin bygger på kräver ingen lagerhållning som sådan. Du kan när som helst ta dina bitcoin i besittning och därmed undvika tredjepartsrisk.
Däremot finns det andra missuppfattningar om bitcoin som att bicoinsystemet aldrig skulle kunna användas för fraktionella reserver vilket inte är sant. När värdet av bitcoin ökar kommer folk som innehar stora summor att vilja lagra dem säkert nånstans. En slags bank helt enkelt.
Bloggaren Flute skrev häromdagen ett inlägg om bitcoin där han påpekade att om internetuppkopplingen fallerar så funkar inte bitcoin. Nej, de är ju sant. Dock funkar inte det vanliga banksystemet heller då eftersom det till stor del använder samma internet som vi gör till vardags.
Han länkar även till en förvirrad artikel från bloggen Zero Hedge som förvisso ger en del goda insikter i hur bitcoin funkar men som i slutet av artikeln snurrar in sig i de tidigare nämnda marionett-snörena.
Bl.a. sägs det vara ett problem att bitcoin kräver avancerad teknik som t.ex. en smartphone för att kunna accepteras som betalningsmedel hos t.ex. en vanlig frisörsalong.
Citat:
"Bitcoins can do the job already for internet-based impersonalized purchases, because the marginal cost of the exchange technology they go along with is already almost zero for those who possess it. However, the transposition of that technology in the physical world of common face-to-face shopping (getting a haircut, buying a sandwich, or purchasing vegetables at the local grocery shop) would imply extra costs. True, these costs would decrease progressively as portable smartphones with permanent internet access become more widely used, not only by buyers, but also by sellers. The key point, however, is that bitcoins could become a generalized medium of exchange only through the accessory use of other, specific and physical, goods in an economy that has reached a very high level of technological development. This is a tremendous disadvantage, for at least two reasons. First, at any given moment, the level of technological development is not uniform for all individuals within the same (national) economy. While some have access to the latest technology in a given field of activity, others prefer to stick to older versions. This is definitely due to the cost of replacing existing capital goods, but also to individual preferences, and sometimes to personal wealth. Consequently, bitcoins could become money only at the point when the technology that embodies them becomes commonly used. We are not there yet."
Ovanstående artikelcitat antar att för att något ska bli pengar som måste det kunna köpa alla tillgängliga varor och tjänster i ett samhälle. Detta är naturligtvis inte sant. Tanken med pengar som uppstår spontant, och inte via ett statligt dekret, är att de frivilligt ska kunna refuseras eller till och med accepteras mot ett lägre pris än vad som marknaden i övrigt stipulerar. En frisörsalong kan frivilligt välja att ta emot hela, eller varför inte halva betalningen i bitcoin. Bara för att inte alla har smartphones, vilket är ett enkelt sätt att betala med bitcoin, så betyder det inte att bitcoin inte kan funka som pengar. Tvärtom är det bra om vi får en större flora av pengar i samhället. Det är, som jag tidigare skrivit upprepade gånger, monokulturerna i samhället som ligger till grund för en stor del av problemen vi ser i samhället idag. Inom finans såväl som i jordbruk, med milsvida åkrar som bara odlar en sorts gröda, och bara en sorts pengar. Dessutom kan bitcoin innebära stora kostnadsbesparingar för branscher som säljer varor med extremt låg marginal. Där kan transaktionskonstnaderna via konto och kort ibland utgöra en väldigt stor del. Den extremt lilla transaktionskostnaden för att överföra bitcoins kan innebära vinstökningar på upp till 50%. Och detta genom att bara använda sin dator (som man redan har) eller genom att ladda ner en app till sin smartphone, som i alla fall väldigt många i västvärlden redan har.
I slutet av Zero hedge-artikeln går författaren in in något slags resonnemang om att guld och silver ändå alltid är bäst. Snick snack!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


