Pengar - våg eller partikel?

Ord som insättning är, tillsammans med en massa annan bankterminologi, anakronistisk, dvs. något som kommer från en tid då pengar var en verklig vara, t.ex. mynt i form av guld och silver. Men nu för tiden är pengar endast siffror i ett bokföringssystem och balansen på ditt konto är, trots att den av banken benämns som en insätting, endast en visualisering av dina nuvarande “poäng” i det ekonomiska spelet.

Under vetenskapens historia har fysiker lagt fram olika teorier om vad ljus är för något. Allt från Christiaan Huygens teori om ljuset som en våg till Isaac Newtons partikelteori. Inom den moderna kvantfysiken verkar det dock som att ljuset är “både och”. Både en våg och en partikel, eller helt enkelt en foton.

Men sanningen är nog snarare att pengar i sin kärna är en våg med partikelegenskaper snarare än en partikel i sig. En metafysisk snarare än fysisk gestaltelse.

Precis som att man på 1700-talet trodde att ljuset var endast en partikel, trodde man även att pengar endast kunde vara en “partikel”, det vill säga, något substansiellt som t.ex. guld eller silver. Men sanningen om pengar är dock att det är mera likt dagens teori om ljus än gårdagens.

Precis som att ljus kan beskrivas som antingen en partikel eller en våg, som rör sig genom något slags medie, kan även pengar beskrivas som antingen en “sak” (partikel) eller en kontobalans (våg) som rör sig upp och ner i form av en fluktuerande siffra. Precis som våra bankkonton.

Vi talar och tänker fortfarande idag ofta om pengar som en sak, särskilt när de existerar i form av en fysisk sedel som tex. en 100kr sedel.

Kanske behöver vi likt teorierna om vad ljuset är, en ny teori om vad pengar är?

Kanske är det penningsystem vi befinner oss i, förutom vissa enskilda element, ett sunt och bra system som effektivt “monetariserar” icke likvida tillgångar som hus, bilar, företag, (eller endast förtroende) till en likvid tillgång som man kan spendera som pengar. En fråga man kan ställa sig är vilka som skall ha kontroll över systemet? Ska det vara privata intressen som utövar sitt inflytande och makt på ett sätt som bara gynnar dem själva och inte det allmäna, eller ska det vara folket - de som verkar inom ekonomin  (må den vara lokal eller nationell) - som styr och har makt över systemet?

Man talar ofta om olika allmännyttor, men sällan talas det om kanske den allra viktigaste allmännyttan, nämligen kredit-alllmänningen, det som man på engelska kallar “the credit commons”.
De svenska sparbankerna som bildades vid 1800-talets början främjade kredit-allmänningen genom att enligt “kyrktornsprincipen” erbjuda lån till de verksamma i lokalsamhället och enligt den kooperativa modellen återinvestera vinsten i verksamheten.

Argumentet att pengar skapas ur “tomma intet” håller inte. Pengar är förvisso till 96% inte någon “sak”, utan är en kontobalans i ett bokföringssystem, men de skapas inte hux flux ur tomma inte utan de skapas när en kreditgivare (banken) och en gäldenär (låntagare) träffar en överenskommelse. Då skapas pengar som en bokföringspost i bankens huvudbok.

Icke heller är problemet att pengar inte längre består av eller är uppbackade av guld och silver. Även under tex. 1800-talets guldstandard existerade de flesta pengar i form av krediter och cirkulerade antingen som privat utgivna banksedlar, eller så användes checkar, med vilka kontobalanserna ändrades i efterhand då posterna bokfördes i bankens huvudbok - efter checkarna hade lösts in. Ett kreditpenningsystem då som nu.

De guldkramare och vulgo-libertarianer som ser guld som den enda tänkbara och sanna valutan, och som ihärdigt förespråkar en guldstandard med "Full Reserve Banking" (full täckning i guld och inga kreditsedlar som jag skrev om här) så kan det ju vara intressant att kolla lite på den svenska fri banks-perioden.

Erik Lakomaa har skrivit rapporten, Free Banking in Sweden 1830–1903: Experience and Debate. På s.4 anges tydligt att alla fyra banktyper som fanns på 1800-talets fribank-era gav ut krediter som inte var fullt uppbackade av guld utan endast fraktionella reserver. Att förvänta sig att några banker under någon längre period ska hålla fulla reserver i guld är en utopi. Finns det en efterfrågan på krediter så kommer bankerna att uppfylla den så länge det finns acceptabla säkerheter i form av t.ex. fastigheter eller förväntade inkomster. I perioden på 1800-talet som beskrivs i Lakomaas rapport funkade guldet i princip endast som en beräkningsenhet (unit of account), även om man gick den krångliga omvägen via de svenska kronan som definierades enligt en viss vikt i guld.

Återigen: Läs mitt inlägg om guldsedlar och skuldsedlar.

Istället för att söka svaret till problemen i att pengar skapas ur tomma intet bör vi kanske titta på en annan frågeställning, nämligen den som handlar om det som i vissa religioner anses vara en dödssynd, nämligen ocker. Ska det vara tillåtet att ockra, det som på engelska kallas “ususry”, dvs att ta ut ränta på pengar man lånar ut? Vad blir konsekvenserna av ocker?

Yrvaken mediaanalys: Ryssen kommer?

Försöker lite trött sedan en sen gårdagskväll att analysera dagens mediaflöde. Fokus är förstås fortfarande till stor del på Cypern, åtminstone på ekonomisidorna.

Jag kan inte undgå att fortsatt fundera på Rysslands roll i detta hela. Svd näringsliv skriver om gasfältet Afrodite som upptäcktes av ett Amerikanskt oljebolag 2011och som innehåller 200 miljarder kubikmeter naturgas. Ett välkommet tillskott till Cyperns kassa. Men först måste man få upp gasen, eller? 

Först ska man komma ihåg att det enstaka borrhål som man gjorde 2011 inte räcker för att klassa fältet som "proven reserve" utan det klassas fortfarande som "unproven reserve" vilket innebär att 200 miljarder kubikmeter gas endast är en mycket grov uppskattning. Det kanske är mer, men det kan också vara mycket mindre. Kanske finns gasen där, men går det att få upp all gas med dagens teknik? Klassningen "unproven" bygger endast på geologiska data och uppskattningar. Om man nu kan borra fler hål och fastställa "proven reserves" är detta alltid under förutsättning att normala politiska och ekonomiska förhållanden råder, något man knappast kan förutsätta att så kommer vara fallet.

Bankerna ger inga "banklån" (krediter) på så osäkra grunder som "unproven" reserves. Solon Kasinis, chef på Cyperns energimyndigheten, hävdar dock att detta kommer att få fart på ekonomin om ett par år. Vilket låter underligt då byggstart av en anläggning för nedkylning av gasen till LNG (Liquid Natural Gas) planeras till tidigast 2015 vilket skulle kunna starta produktion 2018. Mer än ett par år från idag.

Kanske finns det 200 miljarder kubikmeter naturgas i Afrodite-fältet. Det kommer i så fall ge den som lyckas få upp den ur marken och leverera den ett tillskott på ett antal hundra miljarder dollar under ett antal års tid. Volymen motsvarar för övrigt 40% av vad hela EU förbrukar under ett år, så i Peak Oil sammanhang är det den klassiska urinen i sjön. 

Frågan är dock vem som kommer få ta del av dessa gasmiljarder. Då Cypern nu är i stor ekonomisk knipa kommer det naturligtvis en massa entiteter som vill "hjälpa till". Det rapporterades idag bara för någon timme sedan via Reuters att Cypern och Ryssland i detta nu diskuterar sammarbete i energisektorn såväl som banksektorn. 

Citat direkt från Reuters:

"There's a lot of teams now working on a number of issues. Banks, natural gas, are there opportunities (on which) we can base some cooperation and some support from Russia," Finance Minister Michael Sarris told reporters in Moscow. "We've asked for help clearly, but something that would make also economic sense for Russia."

Saken är den att Cypern är nästan helt beroende av importerad olja för sin energiförsörjning. Oljan kommer från Ryssland, och tidigare även från Syrien. Cypern säger sig vara beredd att ge säkerheter för ett lån på 5 miljarder euro från Moskva. De har tydligen redan ett lån på 2,5 miljarder som de nu vill förhandla ner kostnaderna för samt förlänga.

Citat direkt från Reuters:

"It might be possible for part of this loan to be convertible over time to equity in Cypriot assets, such as privatised state assets and hydrocarbon rights,"

Svart på vitt så vill alltså Ryssland som redan har lånat ut 2,5 miljarder som de mjölkar ränta på, och som säljer olja till Cypern eftersom de är helt importberoende, nu säkra naturresurser på Cypern. Ett klockrent exempel på början av det perfekta övertagandet av en nation genom skuld. När nationen sedan inte kan betala tillbaka är det bara att släppa in storföretag som får härja fritt i de tidigare allmänningarna.

Som det står svart på vitt i citatet från Reuters ovan, "privatised state assets and hydrocarbon rights," alltså nu privatiserade tidigare statliga tillgångar kan eventuellt övertagas av Ryssland.

Exempeln av den här metodiken från t.ex. USA är många, som när Bolivia privatiserade sin vattenförsörjning som såldes ut till Bechtel.

Förutom detta så anser sig Turkarna ha en andel i gasen vilket i sig kan bli en upptakt till konflikt mellan dessa länder.

Inslag från Svt nedan:

Fortsättning följer....

Cyperns skuldavskrivning till bankerna

De senaste dagarnas händelser på Cypern är intressanta på många sätt. Det känns som att vi har varit i stormens öga ett tag vad gäller finanskrisen. Kanske är det dags för kris-vindarna att få fotfäste på nytt?

I Sverige och resten av EU har vi alltså en insättningsgaranti som innebär att om en bank faller och en sparare inte kan få ut några pengar så garanterar staten belopp upp till 100 000 EUR.

Banker är per definition ständigt insolventa. De kan alltså inte möta alla kunders fodringar på den valutan som deras skulder är denominerade i, för det är vad bankkonto-saldon representerar - en skuld på en valuta. I det här fallet är valutan Euro. För dig som är ny för konceptet att ett kontosaldo (det du ser på ditt bankonto) är bankens skuld till kunden kör jag här en kort genomgång.

Det finns tre huvudsakliga sorters pengar i samhället idag. Vi tar Sverige som exempel men det samma gäller i resten av EU och i huvudsak även i världen:

• Svenska kronor i form av kontanter - papperssedlar och mynt.
• Svenska kronor i digital form som existerar i Riksbankens clearing system - RIX
• Bankkrediter - de saldon som anges på ditt konto. 

Alla ovanstående funkar som pengar - dvs. de är ett bytesmedel -  fast på olika sätt och nivåer.

Den vanligaste formen är den sistnämnda bankrediten. Det är den vi ser på vår internetbank och det är den vi handlar med med hjälp av vårt kontokort i affären. Om vi för över pengar till en familjemedlem - som oftast har samma bank och därmed inte kräver clearing i riksbanken över natten - är det även denna form av pengar vi använder.

Läs mitt senaste inlägg för att få lite mer inblick.

Trots denna vetskap (eller ovetskap) om att bankerna defacto inte har tillnärmelsevis så mycket svenska  kronor tillgängliga som de har fodringar på svenska kronor (de krediter som du ser på ditt konto är en skuld till dig på svenska kronor), och därmed aldrig skulle kunna betala ut SEK till alla kunder samtidigt, så litar vi på banksystemet och använder skuldfodran som vi har på våra konton som pengar. Vi handlar med dem i affären med vårt kontokort.

Bankerna liknar alltså ett försäkringsbolag i den meningen att de räknar med att alla inte skall behöva deras tjänster samtidigt. Det händer ju även att försäkringsbolag går omkull vid t.ex. större naturkatastrofer och liknande och där skadorna är allt för stora för att kunna betala ut fullt belopp till alla  drabbade. Då gäller det att få hjälp från annat håll, t.ex. staten, eller att man kan dra fram nån snygg klausul som säger att det inte gäller om situationen är ditten eller datten.

En del av förtroendet för bankerna ligger i den statliga insättningsgarantin. Den sköts av Riksgälden och garanterar sparare att om en bank inte kan möta sina åtaganden vid t.ex. en bankrusning (då folk snabbt springer för att få ut sina sparade medel) så kommer de att få ut belopp upp till hundra tusen EUR. Det är samma inom hela EU och beräknas därför i EUR, men svenska sparare skulle naturligtvis få ut sina pengar i SEK vilket då skulle motsvara att det täcker upp till 840 000 kr i sparbelopp. Intressant att notera är att eftersom insättningsgarantin är denominerad i EUR kan den alltså öka och minska i omfattning. Om euron försvagas gentemot kronan får man således ett mindre belopp SEK utbetalt vid eventuell bankkollaps. I höstas hade du tex. fått max 870 000 kr, medan du nu endast får mindre än 840 000 kr. Nu har naturligtvis de flesta inte tillnärmelsevis dessa belopp på sina konton. faktum är att de flesta svenskar lever hand till mun och därför har förhållandevis lite sparmedel insatta på bankkonton. De har sett till att ha skulder till bankerna istället för några fodringar (vilket insättningar på bankkonton är - fodringar på svenska kronor och inte svenska kronor i sig). Skulder på framför allt villor och lägenheter som de "hyr" av banken genom sina räntebetalningar varje månad. Konstigt nog ser många detta som en sparform vilket går lite över mitt förstånd. Villor som nu är på väg ner i pris.

Men nu är den trygga insättningsgarantin delvis på väg att sättas ur spel genom de senaste dagarnas händelser på cypern. Bankerna har varit stängda sedan i fredags och fortfarande inte kunnat öppna. Det är oerhört svårt att få ut kontanter. Förslaget har varit att innan man öppnar bankerna ska alla sparare, små liksom stora, få en såkallad "hair cut". Man "skummar" bort lite "grädde från mjölken".
6,5 %  skulle enligt förslaget försvinna från en sparares bankonto som har mindre än 100 000 EUR insatt och 9,9% från den som har över 100 000 EUR. Är du en småsparare som har t.ex. motsvarande 50 000 kr på ditt konto skulle du helt plötsligt bara ha 46 750.
3250 kr försvinner. Garantin gäller alltså inte fullt ut.

Förslaget var ett krav från EU-trojkan för att de skulle bevilja nödlån men nu har dock ett enhälligt parlament röstat emot förslaget. Det blir inget nödlån, ingen "Haircut", än så länge, och bankerna fortsätter att hålla stängt. Men hur länge är det hållbart? Reservplaner diskuteras tydligen. En vecka har man på sig enligt Anders the Borg. Sedan ska Cypern vara assimilerat. "We will all be assimilated" av "Borgen", antar jag Kom ihåg att bankerna, oavsett vad man tycker om dem, är en vital del av dagens ekonomi. Förr var banker och penningsystemet mera åtskiljt när staten gav ut valutan genom att trycka sedlar som sedan vanligt folk deponerade på banken. Idag ÄR bankerna penningsystemet. Utan dem stannar alla handel snabbt av. Det är de som, med hjälp av centralbanken "clear:ar" alla transaktioner (debit och kredit) mellan köpare och säljare. Som jag skrev i föregående inlägg:

"Pengar är idag endast ett redovisningsystem. Ett sätt att “hålla poängen” i det ekonomiska spelet av att ge och ta."

Trots detta är det intressant att notera den situation av "ömsesidig skuldsättning" (eng. mutual indebtedness) som existerar i dagens system. Många av oss har skulder på bankerna via "lån" som vi ibland måste ta om vi tex. vill köpa en villa, eller liknande. Samtidigt har bankerna en skuld till många sparare att betala ut i nationell valuta (kronor, eur, dollar) om de begär det. Vem är skyldig vem?
Någon som tjatat om detta nästan outtröttligt är bloggaren parasitstopp. Kanske har hen rätt?

Världens makthavare har i alla fall bevisat att låntagarnas skulder till bankerna är mycket viktigare än bankernas skuld till spararna. Nationalstaterna har till synes helt tappat tilltron till sina egna valutor. De tror mer på bankernas fodringar på dessa valutor - krediter - än på den faktiska nationella valutan.

Jag vet att jag kanske upprepar mig, men för att förtydliga och hålla isär begreppen.
I Sveriges fall är denna valuta SEK och den finns återigen endast i två former:

• Kontanter i form av sedlar och mynt. (detta är den enda form av SEK som en privatperson kan komma åt.)
• Centralbanksreserver som endast storbankerna kan komma åt. Dessa finns på riksbanken.

 Allt annat är bara krediter dvs.s löften att betala antingen direkt (avista) eller med en löptid på en viss tid.

Ryssland har tydligen stora intressen på Cypern. Närmare hälften av spararnas pengar är från Ryssland. Många ryska oligarker, stålmagnater, med mera, håller enorma summor där och de vill förstås inte "klippa sig". Det spekuleras även i att ryska gasbolaget, Gazprom, har erbjudit lån till Cypern i utbyte mot framtida möjligheter att prospektera gasfyndigheter där.

Glöm aldrig att skuld i alla tider har varit ett sätt att erövra och suga ut andra människor. Kan du inte betala full likvid? Då lägger vi på räntan plus mellanskillnaden vid nästa betalning. Får vi inget då så ryker knäskålarna. Naturresurserna kan blir Cyperns knäskålar som ryker. USA har gjort så här förr och låtit storföretag (corporations) få tillgång till naturresurser i ett antal sydamerikanska länder. Kan ni inte betala? Ge oss eran olja då! Läs John Perkins som skriver om detta i hans bok, "Confessions of an Economic Hit Man". Dessutom har vi, som David Graeber skriver i sin bok om skuld (Debt: The first 5000 years) en nästan pervers moral kring att "betala det man är skyldig", oavsett på vilka grunder lånen givits.

Utvecklingen på Cypern kommer att bli mycket intressant. Detta kan vara början på en mycket allvarligt situation. Kanske kommer fler banksystem knäckas nu när folk ser att löftet om en insättningsgarantin inte är så mycket värd? Spanien? Italien?.......Sverige?!

Pengar ur tomma intet?

Många hävdar att problemet med dagens penningsystem är att det skapar pengar ur “tomma intet”. Med detta menar man att de pengar som skapas inte fullt ut har någon backning av rikitga svenska kronor.

Här följer en kort redogörelse för hur penningsystemet funkar idag:

När du tittar på ditt kontoutdrag, vilket idag oftast sker genom de internettjänster de flesta banker tillhandahåller, ser du ett antal siffror. Låt oss säga att på ditt lönekonto anges beloppet 20 000 kr. Dessa siffror ser vi som pengar och faktum är att det går utmärkt att också använda dem som pengar. När du går i din mataffär och handlar betalar du enkelt för dina varor med ditt kort. Det som sker är att ditt konto debiteras med det belopp du har handlat för och butikens konto krediteras. Beloppet som anges på ditt konto minskar och beloppet som anges på butikens konto ökar, men faktum är att INGA svenska kronor - SEK - har använts i transaktionen. Detta kan tyckas konstigt, men när vi tänker efter lite inser vi snart att det är helt sant.

I denna elektroniska transaktion har inga svenska kronor använts utan bara en skuld på svenska kronor.

Svenska kronor kan endast ges ut av staten via riksbanken och de existerar endast i två former:

• Fysiska sedlar och mynt

• Elektroniska saldon på storbankernas reservkonton. Dessa konton finns endast på riksbanken och är endast tillgängliga för ett antal svenska storbanker.

Storbankernas reservkonton används för att göra upp skulder internt mellan bankerna. T.ex. när du gör en överföring till en vän som har en annan bank än vad du har, använder bankerna dessa reservkonton för att överföra skulden.

Åter till det belopp som du ser på ditt konto. Detta belopp anger hur mycket svenska kronor som banken är skyldig dig. Du kan begära utbetalning på begäran, eller vid anmodan som det heter på bankspråk. Enklast gör du detta genom att gå till en uttagsautomat där du kan få svenska kronor i den enda form som är tillgänlig för privatpersoner - papperskontanter.

Våra konton är helt enkelt en skuldsedel i elektronisk form och dessa siffror cirkulerar vi runt i vårt samhälle som om de vore pengar. Och faktum är att de är pengar. Vi betalar våra räkningar, skatt, böter, osv, med hjälp av dessa elektroniska skuldesedlar, eller fodringar på svenska kronor. Vi kan när som helst hämta ut sedlar utställda av staten - svenska kronor - om vi så önskar, men de flesta av oss gör sällan eller aldrig detta, då vi har förtroende för våra digitala skuldsedlar.

Detta system medför också att bankerna har makten att skapa nya pengar i vårt samhälle. De kan inte skapa fler svenska kronor - det kan bara riksbanken göra - men de kan skapa fler fodringar på svenska kronor, vilket är vad våra bankkonton faktiskt representerar. Detta är kanske något som vi inte tänker på så ofta, men svenska kronor är de pengar vi faktiskt använder minst i samhälllet idag. Endast ca. 4% av alla pengar är svenska kronor i form av olika sedlar och mynt. Resten av pengarna är endast fodringar som existerar i form av saldon på våra bankonton.

Men om dessa saldon på bankkontona nu är en skuld och banken lovar utbetalning i svenska kronor, (vid anmodan) hur ska de kunna möta sina åtagande? Den totala mängden SEK i form av kontanter var ju bara 4%. Bankerna kan alltså bara infria 4% av sina löften. Om en bank har 1000 kunder och samtliga bestämmer sig för att på samma dag få sitt löfte infriat (genom att gå och begära ut kontanter) kommer alltså bara de 40 första kunna få sitt löfte infriat. De resterande 860 får gå hem med svansen mellan benen.

Trots detta faktum tänker vi vardagligen på våra kontosaldon som svenska kronor och alla priser i affären är angivna i svenska kronor. Svenska kronor är det man kallar för unit of account, eller på svenska beräkningsenhet. Det är alltså den allmänt vedertagna och accepterade enhet i vilken vi mäter värde. I Sverige.

Detta system ger naturligtvis bankerna en stor makt i samhället då det är de som skapar 96% av penningmängden och det gör de när de beviljar “lån”.

När du har bestämmt dig för att t.ex. köpa ett hus går du sannolikt in på banken för att be dem om ett såkallat lån. De kontrollerar att du har arbete så att du kan återbetala lånet plus ränta, samt kontrollerar din betalningshistorik. Om de tycker att allt ser bra ut bestämmer de sig för att bevilja ditt lån. Men vad är det egentligen som har lånats ut? Om jag lånar ut ett glas till dig innebär det att jag inte längre kan använda det eftersom du nu använder det. Jag måste vänta tills det att jag har fått tillbaka det. Begreppet “lån” i banksammahang är lite annorlunda än i den övriga världen.

Det som sker nu är att banken skapar ett konto åt dig där de “sätter in” pengarna. Men märk väl att de vid tillfället då lånet skapas inte behöver ha någon täkning in svenska kronor - SEK. Det enda de gör är att de skapar “krediter” på ditt konto med köpeskilligen för huset, låt oss säga en miljon, genom helt enkelt knappa in beloppet på ditt konto med hjälp av en dator.

Voilà! Nya pengar har skapats.

Det står nu på ditt konto 1 000 000 kr vilket vi ju nu vet betyder: “vi är skyldiga dig en miljon om du begär ut det”. Vi lever alltså i ett penningsystem som alltså bara bygger på krediter, eller förtroende.

Tänk på det så här:

Du får lön från din arbetsgivare i form av en automatisk elektronisk överföring från din arbetsgivares bankonto till ditt bankonto. Du går sedan och handlar och använder ditt betalkort för att överföra pengar från ditt konto till butikens konto. I det flesta fall tänker vi på pengar som något substansiellt. Om pengar nu är något med substans - en sak - vart är pengarna i ovanstående exempel? Transaktionen ökade och minskade bara lite siffror på olika bankkonton, nämligen ditt konto och de konton med vilka du gjort affärer. Pengar är idag endast ett redovisningsystem. Ett sätt att “hålla poängen” i det ekonomiska spelet av att ge och ta.

Sanningen är att alla är både köpare och säljare. När du säljer (tex. jobbar och får lön) ökar din kontobalans och när du köper (genom att handla varor) minskar den. Bankens roll i detta är endast att tillhandahålla den bokföring som är nödvändig för att uppväga, eller “cleara” dina köp mot dina försäljningar.

Wordpress accepterar Bitcoin: Om Bitcoin och FIAT-valuta

Wordpress meddelade i höstas att de kommer börja acceptera Bitcoin som betalning för sina premiumtjänster. Detta är naturligtvis ett stort steg mot att ge Bitcoin den legitimitet som krävs för att dess värde inte enbart skall vara underbyggt av spekulation, nämligen att bitcoins accepteras av företag som säljer saker som det finns en tidigare efterfrågan på. Ett exempel på detta är bloggplattformen Wordpress som ägs av Automatic.

Man vad är då Bitcoin? För dem som är obekanta tar vi här en kort repetition. Då jag är en lat j-vl saxar jag direkt från bitcoin.se (kursiv):

Bitcoin är en helt ny typ av valuta. Syftet är detsamma som med alla andra pengar – att kunna användas som betalningsmedel – men i övrigt finns en mängd skillnader.

• "Bitcoin har ingen central utfärdare såsom riksbanken för svenska kronor. Istället skapas bitcoins i förutbestämd takt i ett P2P-nätverk dit vem som helst kan ansluta sig och där alla transaktioner journalförs. Mängden tillgängliga bitcoins ökar snabbt i början men ökningstakten minskar och den totala mängden stannar till slut på ca 21 miljoner.
• Transaktioner kan ske direkt mellan användare utan att någon tredje part är inblandad. Vanligtvis om du vill föra över kronor från ditt bankkonto till en kompis måste du ta hjälp av banken och banken kommer att känna till exakt vilka transaktioner ni gör. I det här avseendet liknar Bitcoin kontanter eftersom transaktioner om man vill kan göras anonymt och direkt mellan privatpersoner.
• Trots likheterna med kontanter är det inte möjligt att förfalska bitcoins på samma sätt som du kan skapa en kopia av en sedel. Bitcoin är baserad på kryptoteknik och använder sig av assymetrisk kryptering för att signera transaktioner. Utan tillgång till de privata nycklar som motsvarar dina tillgångar finns ingen möjlighet att stjäla dina pengar..."

När Bitcoin kommer upp till diskussion brukar känslorna svalla heta. Det komiska är att de som mest brukar älska frihet från insyn, anonymitet, att vara osynlig från pappa staten och att helst inte betala skatt, verkar vara de som mest hatar Bitcoin. Inte sällan älskar de alla former av ädelmetaller. De flesta av dessa (och nu generaliserar jag förstås) och i synerhet austro-liberterianer, dvs. de som hänger på tex. mises.se, säger att den enda sanna valutan är guld! De har sannerligen gett sig hän till självmotsägelsens ädla konst, som jag skrivit om tidigare.

Även bloggaren Cornucopia? skrev en del hat-inlägg om denna enligt honom själv vedervärdiga uppfinning. Argumenten ligger bl.a. i att Bitcoin endast skulle vara ett pyramidspel, att det är en "FIAT-valuta", och att ett antal "Bitcoin-kopior" riskerar att uppstå. 

När Bitcoin introducerades 2009 låg värdet på noll men började så sakteliga stiga och låg i början av 2011 on par med dollarvärdet. En Bitcoin kostade en dollar. Jag slog då personligen till och köpte ca. 20 st. Av dessa har jag ca 12 kvar. Av de övriga 8 Bitcoins har jag spenderat samtliga på Mullvad.net och deras anonymiseringstjänst (VPN). Sedan jag inhandlade mina 20 Bitcoins har värdet på dessa gått upp och ner som en jo-jo. Bitcoin visade upp regelrätta bubbeltendenser när år 2011 grundaren av Piratpartiet, Richard Falkvinge, annonserade att han minsann satt in alla sina besparingar (IT-miljoner?) i Bitcoin med logiken att de skulle öka i värde tusenfalt. Nu blev det inte riktigt så utan Bitcoin gick istället upp som en sol och ner som ett (för att citera en känd bloggare)...Bitcoin. Från en toppnotering på ca. 31 dollar, ner till ca. 2 dollar.
Aj! Det gör ont att falla från en sådan hög avsatts, men även en "död katt studsar" om man bara släpper den från en tilräcklig höjd, som vi säger på Wallstreet. Om det nu är en "dead-cat-bounce" eller inte återstår att se, men Bitcoin har iaf så sakteliga smugit sig tillbaka till en notering på ca. 19 dollar.

Men är Bitcoin verkligen endast ett pyramidspel, som den kända bloggaren Cornucopia? år 2011 hävdade (kanske fortfarande hävdar, vet inte om han framhärdar)?

För att ta reda på detta måste vi naturligtvis titta på vad ett pyramidspel verkligen innebär.

Ett klassiskt pyramidspel är en affärsuppgörelse som är ohållbar (mattematiskt) efter en viss tid eller skede i processen. Det kollapsar alltid efter ett visst antal generationer, där den som sitter i toppen får massor, utan att jobba, medan det blir svårare och svårare att tjäna något ju senare du kommer in i processen. De som är längst ner i pyramiden tjänar förstås ingenting alls, de flesta tjänar väldigt lite och vissa tjänar massor. Balansräkningen är alltid negativ och det finns ingen täckning för utestående skulder.

Jag ser faktiskt inga likheter med detta och hur Bitcoin idag fungerar. I så fall kan man säga att många typer av investeringar är pyramidspel, och kanske är det just så det faktiskt är. Många spelar ju på börsen tex. där det hela tiden pågår regelrätta pyramidspel.

När man översätter pyramidspel till engelska brukar det oftast heta "ponzischeme". Ett ponzischeme och ett pyramidspel har dock ett antal avgörande skillnader. I en ponzi-pyramid behöver inte deltagarna värva nya deltagare för att finansiera pyramiden utan nya deltagare ges istället "avkastning på sina pengar genom investeringar". I verkligheten är det tidigare deltagare som finansierar senare deltagares avkastning. Således behöver det inte finnas något som man verkligen investerar i utan man kan bara hävda att man investerar i aktier, obligationer, statspapper eller valutor. You name it! Ofta är folk nöjda med den mycket höga procentuella avkastning de får och orkar inte efterforska utan blir giriga och fortsätter att håva in vinsterna tills det hela kollapsar. Amerikanen Bernard Madoff drev i många år en fond som hade en 10%:ig jämn och fin avkastning per år. Fonden visade sig vara just ett ponzi-bedrägeri. Förlusterna låg vid kollapsen på i storleksordningen 500 miljarder kronor. Många stora investerare hade investerat pengar i fonden, däribland svenska banker så som Nordea, som uppges ha haft summor i storleksordningen 500 miljoner kronor investerade för pensionssparares räkning.

Även här, i exemplet med ponzi-bedrägeri, så är likheterna små. Vissa spekulanter, tex. Richard Falkvinge, ropar förstås att värdet kommer att öka tusenfallt, men det finns ingen central utgivare av Bitcoin som lovar någon avkastning. Bitcoin är en virtuell tillgång, vars pris kan blåsas upp av spekulanter, precis som att reella tillgångar, som tex fastigheter, kan blåsas upp av spekulanter.

Bitcoin är med andra ord en tillgång som måste stå på sina egna ben. Folk kan acceptera den och refusera den, helt frivilligt. Det är alltså INTE en fiat-valuta. Det är helt frivilligt att acceptera den. Det finns ingen lag som säger att du måste betala skatt eller att alla skulder kan lösas med valutan.
Läs mitt föregående inlägg för att förstå vad "FIAT" innebär.

Bitcoin har en öppen källkod och därmed så kan i princip vem som helst kopiera Bitcoins funktioner genom att "seeda om" och börja från början och därmed skapa en ny valuta med samma kryptografiska egenskaper.  Det finns redan tex. Solidcoin eller Litecoin.

Innebär detta att Bitcoin snart kommer störta mot avgrunden och att "alla kommer hoppas över till den nya valutan"? Aaaaaaah!!! Nej självklart inte. Bicoins värde beror endast på vilka som accepterar att ta emot den. Den bygger på förtroende - kredit - precis som alla pengar.

Förutom Wordpress ger nu även sedan mars 2012 den svenska e-handelsplattformen Textalk sina kunder möjlighet att ta betalt i Bitcoin.

Det kommer nu även lösningar som innebär att Bitcoin kan hållas i form av sedlar - kontanter. Bitbill tillhandahåller ett slags plastkort och med printcoins kan du skriva ut bitcoinsedlar i olika valörer och även checkar.

Tillägg:

Hur det ser ut  när man betalar med Bitcoin hos Wordpress.

 Som ni ser kan man välja Credit Card, Paypal eller Bitcoin.

Citat från Wordpress sida:

"If you’re already using Bitcoin you’ll find this payment method even easier than paying by credit card. Our store’s checkout area has a Bitcoin section that shows the amount due in BTC and the address of a wallet created just for your transaction. As soon as we receive notification of the transaction, your purchase is complete. It typically processes in a few seconds, less time than it takes to fill in a credit card form."

Svart på vitt. Enklare än kreditkort.

Här skriver Wordpress själva om detta. 

"Låt det ske!"

Att skapa en blogg om pengar, banksystem, och ämnen som tangerar dessa, är förmodligen det dummaste man kan göra. Hur kan man utsätta sig för något sådant? Inte ens personer med mångåriga proffesurer inom nationalekonomi verkar kunna förstå fullt ut vad pengar är eller vad banker egentligen sysslar med. Det har vi på senaste tid sett ett flertal exempel på, t.ex. i höstens avsnitt av vetenskapens värld där bl.a. Steven Keen, Michael Kumhof och Dirk Bezemer förklarade hur det verkligen ligger till med bankernas kreditskapande. T.ex. det faktum att bankerna inte behöver vänta på kunders insättningar för att kunna börja låna ut, vilket de måste i den neoklassiska ekonomiska modellen.

Jag antar att anledningen till att jag beslutade mig för att driva denna blogg är att jag upptäckt att det inte verkar finnas någon som fullt ut förstår hur banker och pengar funkar. I övrigt har jag klargjort mina intentioner i bloggens första inlägg.

Det tycks finnas många som försöker komma med alternativa svar och enkla lösningar. Och det är lika många som nappar. Och visst, när man ställs inför fullbordat faktum, att allt som man trott om pengar och banker -  tex. "spargrismodellen" - inte stämmer, så är det lätt att ge sig hän åt de som kommer med enkla och tillsynes logiska förklaringar, t.ex. de som menar på att guld är pengar - riktiga pengar! På andra sidan finns de som menar att statens pengar är de enda sanna pengarna. "Money made by law!" Dessa statligt utgivna pengar brukar även kallas fiat-pengar. Av guldförespråkarna är detta i det närmaste ett skällsord. Som ni som har läst min blogg innan vet är det enligt guldbaggarna endast guld som kan vara riktiga pengar, och allt annat är fiat. I deras värld betyder fiat "utan inneboende värde". Det är nämligen ett av argumenten som de brukar lägga fram till varför guld i synnerhet, och ädelmetaller i allmänhet, är bäst att använda som pengar.

Men kan man verkligen tala om inneboende värden? Finns det något som har ett "inneboende värde", i verklig mening?

Enligt den skola som många guldbaggar själva förespråkar - den österrikiska skolan - så är värden endast subjektiva, dvs. de uppstår och existerar endast i människan medvetande. Det finns inga universella värden. Detta motsäger alltså att just guld skulle vara den ultimata formen av pengar. I alla fall med argumentet att det har ett inneboende värde.

Och hur är det egentligen med begreppet FIAT. Vad betyder det?

Om man kollar på  Wikipedia skriver de följande: "Fiat money is money that derives its value from government regulation or law. The term fiat currency is also used when the fiat money is used as the main currency of the country. The term derives from the Latin fiat ("let it be done", "it shall be")."

På svenska: "FIAT-pengar är pengar vars värde är inrättat genom lagstiftning. Uttrycket FIAT-valuta används även när FIAT-pengarna används som landets huvudvaluta. Termen härstammar från det latinska ordet fiat ("Låt det ske", "det ska så ske")" 

FIAT-pengar betyder alltså att det är pengar som har fått sitt värde via ett statligt dekret. Kungen, riksdagen eller regeringen har förklarat att det är rikets valuta och därifrån kommer dess förtroende (kredit). Man har förklarat pengarna värdefulla ("låt det ske"), te.x: "In a dollar bill lies the full faith and credit of the United States". Denna FIAT-valuta får sitt värde och efterfrågas eftersom det är den enda valuta som staten accepterar som betalning för skatt. Och skatt måste alla betala. Annars. För att upprätthålla värdet på en FIAT-valuta krävs således ett våldsmonopol i form av polis och militär.

Inget av detta krävs dock av någon valuta som skapats privat för att vara t.ex. en valuta som främjar lokal ekonomi, eller kanske ämnar uppmuntra ett socialt beteende, som att t.ex. ta hand om våra äldre när våra sociala stödsystem kollapsar i spåren av tex. Peak Oil. Detta då dessa valutor är frivilliga att acceptera eller refusera. Handlare kan även välja att acceptera betalning i en alternativ valuta men till ett annat pris än om du hade betalat med någon annan valuta. De handlas på frivillig basis helt enkelt, vilket inte gäller med fiat-valutor som skyddas genom lag och i regel räknas som legalt betalningsmedel. Alla skulder som har uppstått kan släckas med dessa "legala betalningsmedel". Om någon i Sverige har en skuld till dig har du ingen rätt att refusera betalning i fiat-valutan kronor för att reglera den skulden.

Vissa tror att alla valutor som inte är uppbackade av guld, silver, olja, eller någon annan handelsvara, är FIAT-valutor. Som vi ser stämmer detta alltså INTE.

Man kan t.ex. emellanåt höra (eller läsa) på engelska uttryck i still med "It will only be done if the government do it by fiat", alltså, "det kommer endast att ske om det genomförs via statligt dekret".

Känn dig för all del inte dum om du inte har förstått detta! Som jag skrivit om tidigare räcker inte år som professor på ansedda högskolor och institut för att förstå sig på att banker och pengar är relevanta för att förstå hur ekonomin funkar, så varför skulle simpla ekonomibloggare förstå sig på allt?

Tex. har inte bloggaren Mengerian förståt vad FIAT betyder trots att han är mycket insatt och bitvis skriver initierat om österrikisk ekonomi. Eller så är det kanske just därför. Han lobbar hårt för guldmyntfot i sina inlägg och allt som inte uppfyller det så kallade regressionsteoremet som Ludwig Von Mises skapade, är inte pengar, vilket inte lämnar mycket till övers, annat än guld. Så är det. Målar man in sig i ett hörn i sin ideologiska kammare så kan det vara svårt att se klart.

Han skriver följande förvirrade inlägg om Bitcoin och begreppet fiat på Liberty Silvers forum.

Citat:

"Det största problemet med Bitcoin är enligt mig att det inte uppfyller det s.k. regressionsteoremet (som Ludwig von Mises talade om).

- Människor väljer de valutor som historiskt sett varit gångbara. Köpkraft igår ger viss köpkraft idag, o.s.v.
- Vi kan spåra pengars köpkraft tillbaka i tiden, tills vi kommer tillbaka till tidpunkten då byteshandeln började ersättas av handel med ädelmetaller (och liknande betalningsmedel).
- De ursprungliga pengarna hade ett värde på grund av att de redan hade ett värde som vanliga varor.

Dock saknar Bitcoin såväl historik som ett ursprungligt varuvärde (eller proto-monetärt värde om man så vill). Det är sällan vi ser spekulationsbubblor som grundar sig på ren luft (tulpanerna i Holland var när allt kommer omkring ganska vackra). Bitcoin är dock 100% fiat (som inte ens har våld inblandat). " 

 Han skriver alltså: "Bitcoin är dock 100% fiat (som inte ens har våld inblandat)."

Goddag yxskaft! Hur kan det vara FIAT utan att ha våld inblandat? Som jag nyss skrev så är det just det som "FIAT" betyder. Ett statligt dekret. En lag. Och vad är en lag utan våldsmonopol, det vill säga polis och rättsystem?


Även fler stora ekonomibloggare verkar vara mer än lovligt förvirrade i denna fråga.
Cornucopia? - Sveriges största blogg inom finans, ekonomi och miljö, samt en av de största inom politik - har inte heller riktigt fattat vad fiat betyder.

Han skrev i ett inlägg om Bitcoin i maj 2011 följande:
 

"Men det är likväl fiatpengar. Fiat betyder tilltro. Bitcoins har bara ett värde därför att man litar på att aktörer accepterar bitcoins som betalningsmedel."

Jag behöver knappast säga mer. Som jag tidigare redogjort för så betyder fiat INTE tilltro, utan det betyder att man genom ett dekret (lag) förklarar att någonting har ett värde.

Nu var det ju ett tag sedan detta inlägg skrevs så kanske har Cornucopia? lärt sig något?
Nej då. Han framhärdar och så sent som i november 2012 är han fortfarande minst lika förvirrad i en tråd om Bitcoin, återigen på Liberty Silvers forum:

"Vad du säger här är att Bitcoin är en fiatvaluta och har bara ett värde för att folk tror att det har ett värde och sagt att dessa digitala ettor och nollor är en valuta.

Vilket summerar det hela väldigt väl."

Tyvärr, herr Wilderäng, men det enda detta summerar är att du inte har förstått begreppet "fiat". 

Nu kanske du tänker, "ok då men vem bryr sig?"

Ja, faktum är att det är viktigt att förstå sådana här begrepp om man verkligen vill förstå vad pengar är och hur de fungerar. Om inte annat för att slippa de pinsamma snedsteg som en annars synnerligen begåvad bloggare som Lars Wilderäng, aka, Cornucopia?, gör.

I kommande inlägg ska vi dessutom beröra ämnen som kräver förståelse av begreppet fiat.

Fureai Kippu: Valuta som pensionsförsäkring

Som ni ser skriver jag "valuta som pensionsförsäkring" i rubriken. Jag insinuerar inte på något sätt att ni ska börja handla med valutor på Forex-marknaden, och därigenom säkra er pension.

Nej, jag talar om möjligheten att använda sig av alternativa valutasystem för att möta den framtid som kommer att bjuda på utmaningar som minskande resurser i form av tex. Peak Oil, Peak Coal och Peak Gas, vilket kommer att förändra vårt samhälle i grunden. Det pensionssystem som vi har byggt upp under de senaste hundra åren är anpassat för en värld med en evigt ökande tillväxt. För 100 år sedan var avkastningen på oljekällorna så hög att man inte kunde tänka sig att oljan någonsin skulle kunna ta slut. Nu kommer inte oljan ta slut heller, men produktionen kommer toppa (mycket talar för att den nådde sin topp 2005) för att därefter obönhörligen falla neråt. Eftersom oljan är vår enskilt viktigaste energiresurs är det lätt att koppla samman minskad ekonomisk aktivitet med oljebrist.

Ovanstående har naturligtvis konsekvenser för våra socialförsäkringssystem då dessa i stor grad bygger på förpliktelser - ett löfte - att betala ut pengar i framtiden. Men detta är som sagt endast ett löfte och löften är till för att brytas. De pengar som vi betalar in pensionssystemet idag sparas inte på något konto utan måste användas för att försörja dagens pensionärer som är de mest bortskämda i världshistorien.

Så hur ska vi då förbereda oss för en framtid med fallande resurser och, som en konsekvens av detta, fallerande samhällsfunktioner? Det finns naturligtvis en rad åtgärder man kan ta och en av dessa åtgärder är att skapa alternativa penningsystem. Det fina med alternativa valutor är att de kan designas för att uppfylla ett speciellt syfte. Det kan vara ett affärsmässigt syfte, som att underlätta och främja den lokala handeln i en stad, och det kan vara ett socialt syfte som i fallet med Fureai Kippu. Det är en så kallad "sektoriell" valuta vilket innebär att den är tänkt att användas inom en viss sektor. I det här fallet är sektorn sjuka, handikappade och äldre som behöver hjälp med matlagning, städning, skjuts med bil, gräsklippning eller bara lite sällskap till kaffet. Fureai Kippu betyder ungefär "vårdande relationskuponger" Dessa elektroniska kuponger betalas till personer som hjälper äldre och handikappade med allt de kan tänkas behöva som inte täcks av det japanska sjukvårdssystemet. Som beräkningsenhet (eng. unit of account) har man valt timmar. I Sverige är vår beräkningsenhet kronor. Det alltså den objektiva enhet som man använder för att mäta värde. För en timmes vardaglig hjälp tjänar man alltså en Fureai Kippu kupong. Dessa kan sedan sparas, antingen tills dess att man själv blir äldre och behöver hjälp, eller spenderas på en släkting som är äldre och behövande.

374 olika ideella organisationer i Japan utfärdar valutan och deltagare i Fureai Kippu-systemet kan genom två datoriserade clearinghus, genom organisationen Sawayaka Healthcare Foundation, föra över valuta från ena delen av landet till den andra.

Tänk dig att din mor, farmor, mormor, morfar, farbror, eller vem som helst, bor in en annan del av landet. Personen i fråga täcks inte av sjukförsäkringssystem, pension eller liknande och måste därför få hjälp från anhöriga. Familjemedlemmar kan då hjälpa någon som bor på deras ort motsvarande antal timmar som deras släkting behöver hjälp, vartefter de kan föra över Fureai Kippu kuponger till sin mormor, farmor, farfar, osv. som denne sedan kan spendera för att få den hjälp som krävs.

2012: Time for Change, Fureai Kippu from Pedro Davies on Vimeo.


Diskussionen kring alternativa valutasystem är viktigt. Det är därför tråkigt att det har skapats en debattstämning på vissa delar av nätet där de som talar om hur banksystemet funkar riskerar att pekas ut som konspirationsteoretiker eller penningsystemshaverister. På ena sidan finns de som tycker att vi inte behöver diskutera systemet, utan att allt är bra och att "alla är nöjda med dagens system", så varför diskutera? På andra sidan finns de som frenetiskt upprepar att statens valuta är den enda sanna och allt annat är bara "icke-pengar".

I går skrev bloggaren Cornucopia ett inlägg om den brittiska organisationen Contact the Elderly där han talar om problemen med nedmonteringen av välfärden och det faktum att vi själva kanske måste rycka in och upprätthålla de tjänster som stat/kommun/landsting inte längre klarar av.

Jag påtalade i kommentarsfältet till inlägget att alternativa valutasystem kunde bli en del av lösningen i framtiden, men tydligen ansågs det irrelevant för inlägget då det inte utvecklade någon vidare diskussion. Istället fortsatte pajkastningen mellan två läger. Fullständig sandlådenivå. Läs mitt tidigare inlägg för att få en uppfattning om senaste tidens utveckling.

Jag tycker det är tragiskt att se att det som skulle kunna leda till en konstruktiv diskussion om vad för alternativa lösningar som kan rädda, eller ersätta, fallerande välfärdssystem istället utmynnar i uppmaningar om att "ta sin medicin" etc. Som en bloggare med tiotusentals besökare i veckan borde det vara ens ansvar att förhålla sig lite mer neutral och försöka moderera diskussionen och lyfta den över sandlådenivån istället för att sjunka ner till den.
Om Cornucopia (Lars Vilderäng) känner sig hotad är det tråkigt och då borde han göra en polisnamälan. Men det kan även vara så att hans "blego" (blogg ego) blivit trampat på och därför tar det hus i h-lvete.  Trist är det i alla fall. Läs gärna diskussionen själva i kommentarsfältet.